​ Mångmiljonsmäll för skattebetalarna med Reepalus vinstförbud

Liberalerna har krävt att Stockholms stad ska svara på remissen om Reepalus välfärdsutredning (Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78). I ett ärende som idag förelagts stadens borgarrådsberedning klargör finansborgarrådet Karin Wanngård (S) att något sådant inte kommer att ske. Liberalerna i Stockholms stad kommer att skicka in ett eget remissvar till regeringen, som biläggs detta pressmeddelande.

Förslaget har mötts av hård kritik från flertalet remissinstanser, som bland annat varnar för att massiva nedläggningar. Liberalerna har bland annat undersökt de ekonomiska konsekvenserna vid en kommunalisering av de välfärdsverksamheter som verkar i Stockholms stad. Bara i det första, akuta skedet uppskattas notan för skattebetalarna hamna på uppskattningsvis lägst ca 79 miljoner kronor enligt partiets beräkningar. Övriga fördyringar vid en massiv kommunalisering av välfärden, som skulle bli konsekvensen av det föreslagna vinstförbudet, går sannolikt inte att beräkna i nuläget.

-  Det vinstförbud som utredningen föreslår skulle få enorma för vår välfärd som vi känner den idag. Det skulle bli svårare för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning att hitta den utförare som bäst motsvarar ens behov och förväntningar. Nya idéer och arbetssätt skulle få svårare att utvecklas och spridas. Mer makt skulle flyttas från enskilda människor till politiker och tjänstemän. Att det så snabbt skulle leda till mångmiljonrullning av skattebetalarnas pengar har kanske inte varit lika känt. Det här förslaget måste stoppas i papperskorgen, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare.

-  Många stockholmare kommer att ha ytterst svårt att förstå varför deras föräldrars hemtjänstföretag eller deras förskola ska behöva lägga ner på grund av att företagen inte kan följa normala ekonomiska procedurer, som att föra över överskott från ett år till ett annat. Varför deras välfärd skulle raseras är något som regeringen måste förklara. Jag och Liberalerna kommer alltid att bedriva en politik som fokuserar på kvalitet och inte på i vilken form en verksamhet drivs, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd.

Fakta: Ur remissvaret:

Exempel på välfärdsverksamheter som skulle drabbas av det föreslagna vinstförbudet:

• friskolor

• föräldrakooperativ

• äldreboenden

• hemtjänstföretag

• utförare inom boende för personer med funktionsnedsättning

• brukarkooperativ inom personlig assistans

• fristående utförare inom missbruksvård

• dagverksamheter

• parklekar

• fritidsklubbar

• vårdcentraler

• sjukhus

• HVB-hem

Det finns idag 118 fristående grundskolor och 68 fristående gymnasieskolor i Stockholm enligt stadens jämförelseguide. Dessutom har stadens gymnasieungdomar rätt att välja skolor (däribland fristående) i andra kommuner i Stockholms län som en del av den gemensamma gymnasieregionen.

Av de 1056 förskolorna i Stockholm är 340 privata, 96 föräldrakooperativ och 25 personalkooperativ. Därtill kommer 201 privata familjedaghem. Enligt Friskolornas riksförbund går 34 procent av förskolebarnen i Stockholm i friförskolor och 25,4 procent av grundskoleeleverna i fristående grundskolor.

Om välfärdsverksamheter i stor skala skulle tvingas lägga ned, innebär det i sin tur att kommunerna kommer att behöva ta över verksamheter som ligger på entreprenad, eller starta nya verksamheter för att täcka upp för friskolor eller LOV-verksamheter som stänger.

Omställningen kommer sannolikt i vissa avseenden att bli kaotisk, och kommer att innebära mycket stor oro för de barn, föräldrar, brukare, anhöriga och personal som påverkas.

Omställningen kommer också att innebära kostnader för kommunerna, som kommer att behöva inrätta en lednings- och administrationsstruktur för att kunna leda verksamheten på ett bra sätt.

Omställningskostnader

Ett äldreboendet i Enskede-Årsta-Vantör som återkommunaliserades hade en total personalstyrka på 200 personer, och merkostnaden vid övertagandet beräknades till en kostnad på 7 500 kr per anställd. Skulle en återgång till kommunal regi för samtliga 10 500 personer som uppskattningsvis kan beräknas arbeta i den privata kommunalt finansierade välfärdssektorn i Stockholm (eller deras tjänster) komma med samma prislapp per anställd, skulle det innebära en engångskostnad på 78,75 miljoner för Stockholms stad.

Andra investeringar

Skulle de fristående aktörerna behöva lämna marknaden skulle mycket stora investeringskostnader för förskolor, skolor och äldreboenden behöva bäras av staden, vilket negativt skulle påverka möjligheterna att finansiera andra nödvändiga investeringar, framför allt i bostäder.

För mer information och presskontakt: Liberalernas pressjour, 076-122 94 86