Unik kartläggning visar att föräldrar tackar nej till stöd från socialtjänsten

En fjärdedel av vårdnadshavarna som erbjuds stödinsatser av socialtjänsten tackar nej, trots att socialtjänstens barnavårdutredning visar att det finns oro för barnets mående och utveckling. Det visar den unika kartläggningen ”Rätt stöd i rätt tid” där Stockholms stad gjort en total genomlysning av de 16 625 barn- och ungdomsärenden som inkom år 2018. Kartläggningen har genomförts på initiativ av socialborgarrådet Jan Jönsson och den grönblå majoriteten i Stockholms stadshus för att utveckla socialtjänstens arbetssätt. 

– En ögonöppnare, säger socialborgarråd Jan Jönsson (L) till DN idag.

I åldersgruppen 0-12 år tackar 21 procent av vårdnadshavarna nej till den insats som erbjuds. I åldersgruppen 13-17-år är det 27 procent som tackar nej. Barn som fyllt 15 kan själva tacka nej till insats.

– Förtroendet, men också kunskapen om vad socialtjänsten faktiskt kan göra, är låg. Tyvärr finns en rädsla för att socialtjänsten omhändertar barn så fort det blir problem och det finns ett starkt stigma från att söka stöd. Vi behöver därför arbeta mer med att familjer ska våga ansöka om stöd själva, bland annat genom att socialtjänsten i större utsträckning finnas på plats på förskolor och skolor, barnavårdscentraler och polisstationer, säger Jan Jönsson.

Jan Jönsson har länge varit kritisk till att den nya socialtjänstlagen fortfarande inte finns på plats och inte heller andra viktiga förslag gällande LVU, trots många års utredande.

– Socialtjänsten måste få större möjligheter att sätta in öppna insatser även mot vårdnadshavarnas vilja, så kallat mellantvång. Men än viktigare är att kunna erbjuda insatser utan att behöva utreda behoven i flera månader. Det handlar då om insatser som inte är så ingripande och lättare att tacka ja till, men då behöver den nya socialtjänstlagen komma på plats, säger Jan Jönsson (L).

Ett annat viktigt resultat är att de yngsta barnen, 0-5 år, erbjuds insats i lägre utsträckning än barn i tonåren. En orsak tros vara att småbarnsföräldrarnas egna förklaringar eller avvisande inställning tillmäts större betydelse, eftersom barnen inte själva kan uttrycka sina behov.

- Vi vill att socialtjänsten kommer in så tidigt som möjligt. Det visar att vi behöver utveckla både förhållningssätt och arbetssätt. En utebliven insats i tidig ålder riskerar att få långsiktiga konsekvenser. En viktig åtgärd är att öka antalet orosanmälningar från förskolorna och sprida hemsbesöksprogrammet till småbarnsfamiljer, säger socialborgarråd Jan Jönsson (L).

– Den här kartläggningen är viktig, eftersom ingen motsvarande studie gjorts tidigare. Men detta borde vara en nationell angelägenhet. Socialtjänsten i Sverige kostar årligen många miljarder. Det behövs mer svensk forskning på det här området, så att vi får mer kunskap om vad som faktiskt fungerar, avslutar Jan Jönsson (L).