Pressmeddelande -

Vad är egentligen maskulint, har det med sex att göra?

Alla människor har både feminint och maskulint i sig. Det genuint feminina i oss kan beskrivas som kreativ energi och rörelse. Som en parallell kan vi dra en utvecklad kvinnlig orgasm. Den kan pågå som i vågor, det är mer av en cirkulär rörelse än en jakt mot ett bestämt slutmål. För att balansera upp det feminina behövs det maskulina, det som strävar mot och når ett slutmål, som en manlig orgasm.

 

Nedanstående text är ett utdrag ur boken ”Nu har det skrivits en bok om manligt, kvinnligt, mänskligt”:

 

Maskulint är i huvudsak fokus och riktning. Det maskulina sätter mål och arbetar fokuserat mot dessa. Att tävla gynnar det maskulina. Att sitta framför TV:n och titta på olika sportevenemang där det ingår starka tävlingsinslag, attraherar det maskulina.

 

Den ultimata tävlingen genomförs vid manlig orgasm. De små spermierna tävlar och enbart en, eller på sin höjd ett par tre stycken, vinner loppet. Orgasm kallas petit mort (lilla döden) på franska. Många kvinnor upplever nog sin partner som närmast död, när han har tömt sin säd. Han befinner sig i någon slags ”intighet” efteråt och vill helst vara kvar där. Den kvinna som vill prata eller vänslas vidare göre sig inte besvär. Det maskulina vill nå sitt mål, alltså fattas beslutet tidigt, en uppgift hanteras åt gången.

 

Jag vill berätta en historia om hur olika män och kvinnor närmar sig sina arbetsuppgifter. För att tydliggöra generaliserar jag: Maskulina män har fokus, riktning och gärna ett strukturerat arbetssätt. De gör en sak i taget, är mycket koncentrerade på det de gör och avslutar en arbetsuppgift innan de påbörjar nästa. Det här kan tyvärr resultera i, att de skapar sig en bild av, att feminina kvinnor är fullkomligt ostrukturerade. Jag, som feminin varelse, vill hellre kalla det simultankapacitet! Men jag kan förstå männen.

 

Ett konkret exempel: Antag att Man och Kvinna har fem arbetsuppgifter var som vardera tar en och en halv timme timmar i anspråk. Arbetet ska utföras under en dag. När det har gått en och en halv timme är Man klar med sin första arbetsuppgift. Efter tre timmar är han färdig med den andra. När fyra och en halv timme har gått har han nöjt avslutat sin tredje arbetsuppgift. Efter sex timmar är Mans fjärde arbetsuppgift slutförd och han ser ut att vara nöjd med sig själv, när han plötsligt blir avbruten av telefonen. En upprörd röst förklarar att det är akut. Både Man och Kvinna involveras och när kvällen kommer har Man klarat av fyra av sina fem arbetsuppgifter och akututryckningen. Den femte och sista arbetsuppgiften, som tar och en halv timme får skjutas på morgondagen. 

 

Feminin Kvinna jobbar på ett annat sätt än en maskulin man. Hennes feminina och kreativa sida kommer mer till sin rätt, om hon tillgodoser sitt behov av omväxling. Det gör att hon väljer att arbeta simultant med alla sina fem uppgifter: När kvällen kommer är en till 95% avklarad, en är färdig till 65%, en till 80%, en till 85% och den femte och sista till 75%. När Kvinna befinner sig i det läget kommer akututryckningen, som både Man och Kvinna behöver engagera sig i. De sista en och en halv timmarna av dagens arbetstid förbrukas och Kvinna har bara avslutat en enda uppgift. Från Mans horisont, och med hans sätt att strukturera sina uppgifter, ser det ut som om Kvinna varit extremt ineffektiv under dagen. Enbart akutinsatsen klarades av till fullo. Men, om Kvinna får tillfälle att redovisa var hon befinner sig i sitt arbete så återstår bara en och en halv timmes arbete även för Kvinna.

 

Jag beskrev tidigare den stressreaktion som drabbar mannen vid extrem stress, när de äldsta delarna av vår mänskliga hjärna tar över. Det maskulina däggdjuret människan hade alltså i begynnelsen till huvudsaklig uppgift att försvara sin flock, sig själv och att ta hem mat. Starkaste hanne överlevde rovdjur och andra hannar. När de äldsta delarna av hjärnan tar över, görs en bedömning om mannen ska fly eller slåss när en fiende anfaller. Den fysiska ansträngningen leder automatiskt till att hela kroppen inriktas på handling, och på att generera så mycket muskelkraft som möjligt. De logiska mer moderna delarna av hjärnan sätts ur spel, och ett antal hormoner och signalsubstanser aktiveras för att en stor kraftansträngning ska kunna utföras.

 

De här impulserna ställer naturligtvis till det för den moderne mannen om hans stress stiger till extrema nivåer, när han t.ex. sitter vid ett skrivbord och det inte finns något rovdjur att slå ihjäl. Vad händer när det istället finns behov av en högre grad av kreativitet? För att balansera signalsubstanser och hormoner till en normal nivå, vore det mer gynnsamt med en snabb löprunda runt kvarteret, eller kanske skulle vi ha boxbollar på kontoren? Problemet blir att komma åt det logiska och kreativa tänkandet i de stressituationer där kroppen reagerar enligt ”vildmarksbehov”.

 

Kvinnors hjärnor tycks vara mer integrerade än mäns. Det skulle kunna beskrivas som om kvinnors hjärna har alla ord lika tillgängliga hela tiden, och i bokstavsordning. Sida vid sida finns barn, bil, blöja, boll, bullar. En kvinna har generellt en bättre simultankapacitet än en man. Männens hjärnor är mer upplagda som ett antal olika böcker inom olika områden. När mannen meckar med sin bil, har han bildligt talat sin bok om bilar uppslagen, och han har svårt att samtidigt ha koll på att ett barn är på väg farligt högt upp för en stege som står bredvid. Mannen måste stänga bilboken och öppna nästa bok, för att kunna fokusera om och rädda skyddslingen från att trilla ned. Det är inte ovanligt att kvinnan, som kanske befinner sig inne i huset och bakar, ser varningssignalerna före mannen som befinner sig precis bredvid stegen. Det här har förmodligen att göra med att mannen stod för att ta hem maten, och kunde inte låta sig distraheras när han fått upp spåret av ett villebråd. Fokus och riktning var livsavgörande.

 

Texten ovan är hämtad ur Gaya Pienitzkas och Lennart Lindéns bok ”Nu har det skrivits en bok om kvinnligt, manligt, mänskligt” som finns att köpa till exempel via nätbokhandlarna www.adlibris.com  och www.bokus.com . Gaya är författare, föreläsare och en av huvudlärarna på Lifecap ABs coach- och terapeututbildningar, www.lifecap.se .

 

Lifecap AB

 

Ämnen

  • Vuxenutbildning

Kategorier

  • sex
  • sexualitet
  • jämlikhet
  • jämnställdhet
  • hälsa
  • kommunikation
  • konfliktlösning
  • kvinnligt
  • ledarskap
  • manligt
  • personlig utveckling
  • personligt växande
  • relation
  • terapeututbildningar
  • terapi
  • lifecoach
  • maskulin
  • feminin
  • orgasm
  • lifecoaching

Regioner

  • Stockholm

Kontakter