Att få ärvda företag att leva vidare

Champagnen som kallas för Gula änkan har de flesta hört talas om. Inte lika många vet att det framgångsrika champagnehuset verkligen drevs av en änka. I boken Änkor med makt tittar Hans Sjögren närmare på vad det är som gör att vissa änkor lyckas med att driva, och till och med utveckla, ärvda företag – och varför andra misslyckas.

Antalet kvinnor som leder företag ökar i världen. Men sett genom den ekonomiska historien är det männen som dominerar historieskrivningen.

– Osynliggörandet av kvinnors företagande har berott på att man stirrat sig blind på ägarskapet. Ser vi till mängden kvinnor som drivit företag, ändras denna bild. Man har inte sett att entreprenörskapet ofta varit inbäddat i ett gemensamt familjeföretagande, där kvinnan varit aktiv, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia och institutionell ekonomi vid Linköpings universitet.

Historien av full av änkor som tagit över sina mäns företag, men inte av änkemän som tagit över efter sina fruar. Anledningen till det är att fler män än kvinnor äger företag, att medellivslängden är kortare för män och att kvinnan i partnerskapet ofta är yngre än mannen.

Många kvinnor har god inblick i företaget när deras make dör. För andra innebär makens frånfälle att de får ett företag i knät, som de inte vet något om. I boken Änkor med makt analyserar Hans Sjögren ledarskapet hos några av de kvinnor som fått axla rollen som företagsledare när mannen dött. Boken undersöker bland annat hur ledarskapet förändrats i och med maktskiftet och vilka roller de nya ägarna väljer att ta.

Boken har sin bas i Hans Sjögrens forskning om familjeföretag och innehåller bland annat intervjuer med kvinnor som ärvt företag. Han skriver också in dem i historien genom att porträttera dem och deras företagande, i medgång och motgång.

– Exemplen på affärsdrivande änkor är många och de bör lyftas fram i ljuset, som starka förbilder för andra ledare i samhället. De har, under sorg, tagit sig an företag som ofta varit i typiskt manliga branscher och i många fall gjort det framgångsrikt. Forskningen har visat att de har skaffat sig den kompetens de behövt för att leda och de har agerat med stor förändringskraft, säger Hans Sjögren.

Han visar att för att lyckas göra det företag man ärver framgångsrikt finns vissa gemensamma nämnare. Dels en övertygelse hos kvinnan själv att hon kommer att lösa utmaningen hon har framför sig, dels ett förtroende från de anställda. Möjligheten att lyckas är också större om kvinnan sedan tidigare haft ett engagemang i företaget, och om mannen har hunnit börja lämna över ansvar innan han går bort.

Olika val avgör företagets framtid

En av de änkor som tagit över makens arbete, med bravur, är Maria Zoéga, vars kaffe finns i många svenskars kopp. En annan är Katharine Graham som efter makens självmord 1963 tog över Washington Post, genomförde ett förändringsarbete, och sedan framgångsrikt drev tidningen. Världens kanske mest kända affärsdrivande änka, Barbe-Nicole Clicquot-Ponsardin, är för svenskarna känd som Gula änkan. Hon kämpade sig, med ett litet barn vid sin sida, genom makens död, Napoleonkrig, världskrig, rysk ockupation och lyckades ändå bygga upp firman och inta en världsledande position.

Hans Sjögren identifierar fem roller hos de nya företagsledarna som de iklär sig för att klara av sin nya yrkesroll. Ofta går kvinnorna ut och in ur de olika rollerna över tid.

Rollen som ersättare för maken innebär att kvinnan aktivt driver företaget vidare som ledare med mandat att ta strategiska beslut, medan rollen som entreprenör innebär att hon tar plats i den operativa ledningen och utvecklar nya värden eller ett nytt företag. Som brobyggare förvaltar hon värden som hennes make byggt upp, med målet att företaget ska ärvas och drivas vidare av hennes barn. Medan avvecklaren helt enkelt beslutar sig för att inte driva företaget vidare, och avyttrar det. Utöver dessa roller finns filantropen, som driver en icke-vinstgivande organisation i familjens namn.

Kvinnorna i Hans Sjögrens exposé har främst intagit rollerna av ersättare, entreprenör och brobyggare, och trots att vissa tagit rollen som avvecklare, är det få som önskat detta.

– Att inte driva företaget vidare är för många inte ett alternativ. Det skulle innebära att man gav efter för ”den dubbla döden” - att makens död också blev familjeföretagets död, säger Hans Sjögren.

Boken bygger på Hans Sjögrens forskning. Bland annat artikeln nedan:
Owner-manager when death do us part – roles of a widow in sudden succession in family firms. Hanna Almlöf och Hans Sjögren, Journal of Family Business Management, publicerad 11 maj 2021. doi/10.1108/JFBM-01-2021-0006/full/html

Boken:
Änkor med makt. Hans Sjögren (2021). Dialogos förlag.

Kontakt:
Hans Sjögren hans.sjogren@liu.se, tel: 013-28 40 74