Digitalisering svår för unga med intellektuell funktionsnedsättning

Ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i den pågående snabba digitaliseringen. Det finns hinder, men också stora möjligheter, visar Kristin Alfredsson Ågren i sin avhandling.

– Den pågående pandemin har givit upphov till en allt snabbare digital övergång. Nu talar vi mycket om isoleringen av de äldre på grund av pandemin, men det gäller i hög grad också ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Min forskning visar exempelvis att alla gruppbostäder och dagliga verksamheter inte kan erbjuda wifi, säger Kristin Alfredsson Ågren, som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling i arbetsterapi, vid medicinska fakulteten, Linköpings universitet.

Kristin Alfredsson Ågren har i sin avhandling studerat hur internetanvändning och digital delaktighet fungerar i vardagen för unga och unga vuxna med olika grader av intellektuell funktionsnedsättning.

Hon har dels intervjuat och följt 15 unga, mellan 13 och 24 år, för att se vilken tillgång de har till digitala enheter, som mobiltelefoner, surfplattor, spelkonsoler och datorer. Hon har också studerat hur de använder dem, hemma och i skolan.

Utöver det har hon skickat ut enkäter till över 300 ungdomar i 11 särskolor i olika kommuner. Hon har ställt de frågor som Statens medieråd ställer i sina undersökningar av svenska ungdomars internet- och medievanor som utförs vartannat år, men har formulerat om och anpassat frågorna till lättläst svenska och med bildstöd. Detta för att göra det möjligt att svara på frågorna för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, en grupp som Statens medieråd annars missar. Det betyder också att hon kan jämföra svaren hon fått med data från Statens medieråd.

Slutligen har hon även skickat ut enkäter till föräldrarna till de unga med intellektuell funktionsnedsättning och även här fungerar Statens medieråds undersökning till föräldrar som jämförelsegrupp.

Några viktiga resultat hon fått, och redovisar i sin avhandling, är att ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning har tillgång till olika digitala enheter, men oftast i lägre utsträckning jämfört med unga generellt. I Statens medieråds undersökning har i princip alla, 98 procent av de unga, tillgång till mobiltelefon, men den andelen är lägre bland unga med intellektuell funktionsnedsättning. 67 procent av dem som deltog i Kristin Alfredsson Ågrens undersökning har tillgång till mobiltelefon.

Ett undantag är surfplattor. Det är en lite större andel unga med intellektuell funktionsnedsättning som har tillgång till surfplatta och de spelar också spel oftare än unga generellt, de spelar såväl enkla spel som avancerade strategispel.

– Men studierna visar att de ofta har svårt att hantera den digitala tekniken och miljön. Den här gruppen har svårigheter att lära av sina tidigare erfarenheter, ständiga uppdateringar av appar och program ställer till trassel för dem. De får lära om varje gång. Det är också många tjänster på nätet som kräver en e-postadress, något som få har tillgång till. Textbaserade nätaktiviteter är särskilt svåra för dem. Nätet måste bli mer kognitivt tillgängligt eftersom det är så många aktiviteter som sker via internet i dag, säger hon.

I svaren från föräldrarna ser hon också skillnader. Drygt hälften av ungdomarna i jämförelsegruppen talar med sina föräldrar om vad de ser på nätet, men färre unga med intellektuell funktionsnedsättning gör det, det gäller även spel. Föräldrarna i båda grupperna är medvetna om sitt ansvar för det ungdomarna gör på nätet, men föräldrar till unga med intellektuell funktionsnedsättning är mindre oroade över de negativa konsekvenserna av att deras ungdomar är ute på nätet.

– Det var ett lite oväntat resultat som kan bidra till att möjliggöra ökad delaktighet för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Föräldrarna ser nog hellre möjligheten för sina ungdomar att använda nätet, exempelvis för att få sociala kontakter eftersom de annars kan bli ganska ensamma, säger Kristin Alfredsson Ågren.

– I avhandlingen talar jag därför om att den här gruppen har en digital eftersläpning, det finns hinder men också stora möjligheter. De unga behöver få mer stöd för att kunna använda nätet, utveckla sina digitala kompetenser och vara delaktiga i dagens digitaliserade samhälle, säger hon.

Kristin Alfredsson Ågren har också gjort något så ovanligt i sin engelskspråkiga avhandling som att beskriva resultaten på lättläst svenska och även med bildstöd.

– Det kändes viktigt att kunna kommunicera resultaten till dem jag har forskat om, säger hon.

Hon är även fått medel från LiU Innovation för att sprida sina resultat till personal som arbetar med unga med intellektuell funktionsnedsättning, för det är vuxna i deras omgivning som bland annat kan ge dem det stöd de behöver för ökad delaktighet.

Avhandlingen: Internet use and digital participation in everyday life. Adolescents and young adults with intellectual disabilities, Kristin Alfredsson Ågren, enheten för arbetsterapi, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet 2020.

Huvudhandledare professor Helena Hemmingsson.

Kontakt: Kristin Alfredsson Ågren, kristin.alfredsson.agren@liu.se