Människor med självkontroll mår bättre i frågor kring sin ekonomi

Vår personlighet påverkar de ekonomiska beslut vi tar och hur vi uppfattar vår ekonomiska situation. Det visar en ny avhandling i beteendeekonomi vid Linköpings universitet.

Varje dag fattar vi en rad ekonomiska beslut som påverkar vårt välbefinnande på lång eller kort sikt. För att fatta bästa möjliga beslut försöker vi analysera fakta, tolka information och fundera över hur beslutet kommer att få oss att må. Om jag köper ett par nya hörlurar för 5000 kronor nu, hur påverkar det mig i slutet av månaden?

Forskning inom beteendefinans fokuserar ofta på beslut om investeringar samt aktiemarknad och hur psykologiska faktorer inverkar på dessa. Camilla Strömbäck vid Linköpings universitet ville istället fokusera på det ekonomiska beslutsfattande som sker i vardagen och hur människor mår när de tar beslut kring sin ekonomi.

– Jag ville undersöka hur individuella skillnader kan – eller inte kan – förklara vardagliga ekonomiska beteenden. Till exempel om människor betalar sina räkningar i tid och om de sparar pengar. Resultatet visar att människor som är eftertänksamma, optimistiska och har god självkontroll mår bättre i fråga om sin ekonomi, säger Camilla Strömbäck, nybliven doktor i nationalekonomi.

Tidigare forskning har visat på flera hinder som gör ekonomiskt beslutsfattande svårt. Till exempel är vi människor dåliga på att förutsäga hur vi i framtiden kommer att reagera känslomässigt på ett visst beslut, vi saknar färdigheter för att tolka information, eller tolkar information på ett partiskt sätt, vi fördröjer beslut och saknar den självkontroll som behövs för att uppnå långsiktiga mål.

I sin doktorsavhandling undersöker Camilla Strömbäck hur självkontroll, men även optimism och eftertänksamhet, påverkar människors ekonomiska beslutsfattande.

Resultatet visar ett tydligt, signifikant samband mellan klokt ekonomiskt beslutstagande och personer som är kontrollerade, optimistiska och eftertänksamma. Dessa personer känner också mindre ångest när de fattar ekonomiska beslut och är mindre oroliga för sin ekonomiska situation. De betalar exempelvis räkningar i tid, sparar till pensionen, har en ekonomisk buffert och är mer säkra på hur deras ekonomi kommer se ut i framtiden. Resultatet bygger på en enkät där 2063 personer själva fått uppskatta i vilken grad de har vissa psykologiska egenskaper och rapportera sitt ekonomiska beteende och välmående.

Inget samband hittades dock mellan människors ekonomiska beteende och kognitiva förmåga vilket förvånade Camilla Strömbäck. Denna studie, som bestod av en enkät och kognitiva tester av 200 personer, undersökte bland annat intelligens och förmågan till impulskontroll.

– Min slutsats är att goda vanor och förmågan att motstå frestelser är viktigare för det ekonomiska beteendet än impulskontroll. Vanorna förhindrar att en person hamnar i ekonomiskt knepiga situationer och finns redan när ett beslut måste tas, säger Camilla Strömbäck.

Avhandlingen undersöker också mekanismerna bakom så kallat motiverat tänkande. Motiverat tänkande innebär att man tolkar information utifrån sina åsikter, snarare än utifrån fakta, vilket kan få konsekvenser i ekonomiska beslut. Vi måste ju kunna tolka information opartiskt för att kunna fatta informerade beslut.

Tidigare studier om motiverat tänkande har gett olika resultat vad gäller varför människor tolkar information utifrån åsikter snarare än fakta. Resultaten i Camilla Strömbäcks studie stödjer det som forskare vid Linköpings universitet tidigare också kommit fram till, att personer med hög numerisk förmåga inte lika lätt hemfaller i motiverat tänkande. Hon såg också att tidspress varken ökar eller minskar fenomenet.

– Motiverat tänkande verkar inte vara en analytisk process, snarare en intuitiv. Men, här krävs mycket mer forskning, säger Camilla Strömbäck.

Avhandlingen: Self-Control, Financial Well-Being, and Motivated Reasoning: Essays in Behavioral Finance, Camilla Strömbäck, Linköping Studies in Arts and Sciences Dissertation No. 793

Kontakt:
Camilla Strömbäck, doktor i nationalekonomi, camilla.stromback@liu.se, tel: 013-28 15 29