Medaljens framsida: Nobelpriset i pressen 1897-1911

Världens största vetenskapliga pris. 1897 stod det klart att nobelprisen årligen skulle dra uppmärksamheten till Sverige. Gustav Källstrand, historiker och forskare vid Linköpings universitet, tar i sin avhandling upp hur svensk press bidrog till att skapa bilden av ett andens olympiska spel flera år innan de första prisen delades ut 1901.

”Medaljen framsida: Nobelpriset i pressen 1897-1911” är den första avhandlingen på svenska om Nobelprisets historia. Gustav Källstrand har plöjt igenom runt sex tusen tidningsartiklar från 1897 till 1911. Han har undersökt hur den svenska pressen tog emot nyheten om att Alfred Nobel hade donerat sin stora förmögenhet till att instifta det internationella priset och hur tidningarna beskrev priset under dess första decennium.

– I pressen etablerades tidigt en bild av priset som en nationell resurs för Sverige. Det tänktes vara början på en process där Stockholm blev ett centrum för forskning och kultur med Nobelfesten som en internationell jubelfest, säger Gustav Källstrand.

Men det höjdes en del samtida kritiska röster. Från konservativt håll vände man sig mot tanken på att svenska pengar skulle delas ut till utländska forskare. Mest kritik fick fredspriset, eller snarare det faktum att det skulle delas ut av norska stortinget.

Vid den första prisutdelningen 1901 var pressens bevakning i stort fortsatt positiv och lika intensiv som idag med spekulationer om pristagare och förmodade läckor. Bilden av ”världens viktigaste pris” förstärktes.

– De tidiga nobelfesterna var visserligen högtidliga, men långt ifrån några folkfester. De blev inte särskilt uppmärksammade internationellt. Redan 1907 kommenterade Erik Axel Karlfeldt att festen fått ”stadgat anseende för tråkighet”, ändå valde pressen en positiv vinkel – då som nu – med festkommentarer om kläder, titlar och matsedlar.

De vetenskapliga pristagarna blev prisets stora tillgång.

– Pressen skrev fram dem som genier och speciella personligheter, på ett sätt som påminde mer om hur man brukade skriva om uppfinnare och upptäcktsresande än universitetsprofessorer.

Pristagarna i litteratur var mer problematiska, eftersom Svenska Akademien då var en hårt kritiserad institution. Med pressens välvilliga inställning till priset hyllades ändå de flesta författare som belönades. Först med priset till Sully Prudhomme 1901 etablerades en negativ bild av litteraturpristagarna som ålderstigna och okända. En bild som sedan blev svår att sudda ut, säger Gustav Källstrand.

 Gustav Källstrand disputerade den 9 november. Avhandlingen Medaljens framsida: Nobelpriset i pressen 1897-1911 ges också ut på Carlssons förlag.

Gustav Källstrand kan nås på 070-771 62 49, e-post  gustav.kallstrand@liu.se