Så lyckas Ukraina hålla samhället igång trots krig

Trots att Ukraina befunnit sig i krig sedan februari 2022 har landet ändå lyckats upprätthålla samhällsservicen. En nyckel är samarbetet mellan medborgare och myndigheter, visar en ny studie från Linköpings universitet. Här finns lärdomar att dra för andra länder om kriget eller krisen skulle komma, menar forskarna.

– Alla, ända ner till familjen och individen, tar beslut som är livsavgörande i en djup kris. Då är det viktigt att alla aktörer mobiliseras, samlas och samarbetar, säger Mariana Gustafsson, docent i statsvetenskap på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.

Studien, som genomförts i regionen Dnipropetrovsk under 2023 och 2024, bygger på enkätsvar från 239 tjänstemän och 882 ukrainska medborgare. Det har kompletterats med tio djupintervjuer med myndighetspersoner och aktiva inom civilsamhället. Sammantaget ger det en bild av hur samhällets funktioner omformats under kriget. Resultatet publiceras i tidskriften Government Information Quarterly.

Studien visar att ett omfattande samarbete vuxit fram mellan alla nivåer i samhället – ett samarbete som tidigare var sporadiskt. Medborgare i civilsamhället har genom sina lokala nätverk tidigt kunnat upptäcka nya behov och utveckla hjälpinsatser tillsammans med myndigheter och internationella organisationer. Därför har det till exempel gått att snabbt skapa digitala tjänster för att hjälpa krigsveteraner eller dem som varit tvungna att fly sina hem. Medborgare och organisationer har blivit aktiva medskapare snarare än passiva mottagare, vilket gjort insatserna robusta och trovärdiga.

En viktig faktor har varit den digitala plattformen Diia som sedan några år är en central samlingsplats för myndighetstjänster i Ukraina. Till den har en mängd funktioner, som från början utvecklats i civilsamhället, snabbt kunnat kopplas på. Drygt hälften av alla ukrainare har numera appen i sin telefon.

Men forskarna betonar att samarbetet vilar på att det finns en tillit inom samhället – en tro på att individer, organisationer och myndigheter gör det de ska. Det är inte något som självklart funnits i Ukraina, men som sakta har vuxit sedan orangea revolutionen i mitten av 00-talet. Kriget har sedan ställt allt på sin spets, även om allvarliga problem med korruption finns kvar. Här finns lärdomar för andra länder att dra om betydelsen av att stärka medborgarnas förtroende för demokratin och dess institutioner.

Förtroende skapas genom att myndigheter är flexibla och aktivt jobbar för att inkludera civilsamhället, men även genom att medborgarna själva blir mer aktiva, menar Mariana Gustafsson. Det är en utmaning i både Sverige och andra utvecklade demokratier, där engagemang och deltagande i civilsamhället minskat över tid. Förutsättningarna för ett fungerande samhälle även under kris och krig måste byggas i förväg.

– Man ska inte glömma att tillit är en färskvara. Det är någonting som myndigheter, civilsamhället och vi alla måste jobba kontinuerligt med. Vi har ju i Sverige fått många varningstecken på att det civila samhället måste bli mer dynamiskt och aktivt, säger Mariana Gustafsson.

Studien har vissa begränsningar, påpekar forskarna. På grund av kriget har det varit svårt att få ett helt representativt enkätunderlag. Undersökningen har dessutom bara gjorts i en av Ukrainas regioner.

LiU-forskarna har gjort studien tillsammans med kollegor från Dnipros tekniska universitet i Ukraina. Forskningen har på LiU finansierats av Vetenskapsrådet och Svenska institutet.

Kontakt: Mariana Gustafsson, docent: 073-270 24 33, mariana.s.gustafsson@liu.se

Artikel: Adaptive governance amidst the war: Overcoming challenges and strengthening collaborative digital service provision in Ukraine (2025), M Gustafsson, E Wihlborg, Y Borodin, T Mamatova, S Kvitka, Government Information Quarterly, Vol. 42, nr 3, publicerad 7 juli 2025, DOI: 10.1016/j.giq.2025.102056