Vad styr vilka läkemedel vi använder?

Läkemedel påverkar oss på många sätt – inte bara fysiologiskt. Förväntningar och inte minst marknadsföring ligger bakom bruket av läkemedel och vaccin. Ericka Johnson vid Linköpings universitet är redaktör för en bok som utforskar hur genus och könsroller skapas för dem som tar - eller motstår – läkemedel.

Tänk om den lilla Viagratabletten istället för blå vore rosa. Hur manligt och potensstärkande vore det? Färgen på den klarblå tabletten är ett exempel på hur läkemedel hjälper till att bygga upp föreställningar om vad som är manligt eller kvinnligt.

– De flesta av oss har förväntningar på hur våra kroppar ska bete sig och vad de ska eller inte ska göra. Den manliga kroppen exempelvis förväntas vara viril och när den inte lever upp till det kan vi välja att behandla den, säger Ericka Johnson, universitetslektor vid Linköpings universitet, som forskar om medicinsk teknologi.

Boken Gendering Drugs (2017) undersöker hur läkemedel bygger upp olika föreställningar om kön. Tillsammans med forskarkollegor har Ericka Johnson undersökt marknadsföringens roll i att skapa en ”manlig” eller ”kvinnlig” kropp samt vad som anses vara en hälsosam sådan.

HPV-vaccin till alla ungdomar – inte bara flickor

I Sverige är riktad marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten förbjuden. Svenskar kan se reklam för värktabletter, nässpray och hostmedicin, men inte för prostataläkemedel som i USA och England. Reklamen som Ericka Johnson och hennes kollegor studerat är exempelvis hormonterapier som skjuter upp puberteten, behandlingar mot godartad prostataförstoring och HPV-vaccin mot livmodercancer.

HPV är ett mycket vanligt virus som sprids via sex och bland annat kan ta sig uttryck i kondylom. Några HPV-typer kan ge cellförändringar och leda till cancer i framför allt underlivet hos kvinnor, men även män kan drabbas av olika typer av cancer. I Sverige har kommersiell reklam om HPV-vaccin främst vänt sig till mödrar där de ombeds ta ansvar för sina döttrars framtida hälsa så att de slipper livmoderhalscancer. Måltavlan för HPV-vaccin var alltså självklart flickor. Men så ser det inte ut på alla ställen.

Genom att studera vaccinationskampanjer för HPV-vaccin i Colombia, England, Sverige och Österrike, såg forskarna hur en medicin får helt olika betydelse beroende på var i världen den marknadsförs. I Österrike är HPV-vaccinet inte könat som i Sverige. Istället vaccineras alla barn, pojkar som flickor, inom skolvaccinationsprogrammet.

Vad kan vi kräva av våra kroppar?

I en värld där vi lever allt längre har medicinering blivit ett mer naturligt inslag i vår vardag och krämpor, symptom eller till och med normal fysisk utveckling kan behandlas. Men, om man måste medicinera dagligen, kan man då betrakta sig som frisk? Eller borde vi istället ändra synen på vad vår kropp förmår – så länge den inte är väldigt sjuk – och acceptera att den kanske inte presterar som vi vill hela livet? Ericka Johnson menar att det är ett beslut som var och en måste ta.

– Vi ville studera det här eftersom det ofta ses som ett individuellt beslut att ta – eller avstå – en viss medicin. Men bakom människors beslut finns strukturer och samhällsnormer. Oavsett om man tar det där pillret eller inte, bör man fundera på vilken norm man stoppar i sig, säger Ericka Johnson.

Boken är finansierad av Europeiska forskningsrådet, ERC. 

Kapitelförfattare är bland andra: Tara Mehrabi, Celia Roberts, Oscar Javier, Maldonado, Ali Hanbury och Lisa Lindén.

Kontakt:
Ericka Johnson, universitetslektor, ericka.johnson@liu.se, tel: 013-28 13 84.

Bok:
Johnson, Ericka (red.) (2017) Gendering Drugs, Feminist Studies of Pharmaceuticals, Palgrave Macmillan. doi.10.1007/978-3-319-51487-1