Att uppnå konsensus bland länder i globala klimatförhandlingar är en lång och komplicerad process. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en matematisk modell som beskriver hur länderna kom fram till Parisavtalet 2015 och som kanske kan bidra till effektivare förhandlingar när man strävar efter enhällighet.
Mobbning är mindre förekommande i klasser där elever uppfattar att klasskamraterna undantagslöst tycker att mobbning är fel, att den som utsätts far illa och att de som mobbar inte kan skylla ifrån sig. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Hur påverkas vår hälsa av föroreningar och andra kemikalier som vi exponeras för? Forskare från Linköpings universitet har använt en metod för att identifiera vilka proteiner i kroppen som påverkas av kemikalier. Metoden skulle kunna användas för att i ett tidigt skede upptäcka att ett ämne kan ha biologiska effekter i en organism. Studien har publiceras i tidskriften Journal of Proteomics.
En säker, billig och hållbar teknik för energilagning har tagits fram vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet. Tekniken, som är vetenskapligt publicerad, är också patenterad och prisades vid den nyligen avslutade klimatkonferensen COP26 i Glasgow.
Genom att vattna bönfrön (Phaseolus vulgaris) med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet campus Norrköping, visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.
Ett bortglömt antibiotikum, temocillin, gav mindre selektion av resistenta tarmbakterier jämfört med standardbehandling mot urinvägsinfektion med feber, i en svensk studie som publiceras i The Lancet Infectious Diseases. Temocillin kan därför vara ett bra behandlingsalternativ vid svår urinvägsinfektion och bidra till minskad spridning av resistenta bakterier på sjukhus.
Forskare vid Linköpings universitet kommer att vara på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP26, i Glasgow för att bevaka klimatförhandlingarna samt arbeta med egna forskningsprojekt. De kan svara på frågor både inför och under mötet.
Gränsytor mellan människor, maskiner och natur kan vara både fysiska, kulturella och sociala. Vilka nya ansvarsfördelningar, etiska frågeställningar och möjligheter uppstår kring gränser och gränsytor? Föreläsningsserien Strimman 2021-2022 samlar forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som på olika sätt förhåller sig till gränsytor.
Vem ska få vård när samhällets resurser är begränsade? Den frågan diskuteras på konferensen ”Prioritering på tvärs – att tänka brett och nytt” den 20-21 oktober.
Sjukvårdspersonal inom primärvården i Region Kalmar har utbildats i terapiformen ACT för att stärkas i sin egen yrkesroll och kunna fatta bättre medicinskt motiverade beslut. Utbildningen har lett till att sjukskrivningarna för deras patienter minskat med 21 procent. Studien har letts från Linköpings universitet.
Fredrik Elinder, professor i molekylär neurobiologi, har utsetts till 2021 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. Fredrik Elinder forskar om de mekanismer som är grunden till den elektriska signaleringen i kroppen. Forskningen har koppling till flera sjukdomstillstånd, som epilepsi och hjärtrytmrubbningar.
Cecilia Bödker Pedersen är generalsekreterare för organisationen Storasyster. Hon hjälper de som utsatts för sexuella övergrepp. Martin Hultman, docent vid Chalmers tekniska högskola, forskar om varför vi inte agerar starkare i klimatfrågan – trots att vi har känt till problemen med klimatförändringar i över 30 år. På fredag uppmärksammas de som Årets alumner vid Linköpings universitet.
