Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • För att verifiera sina experiment använder forskarna sveptransmissionselektronmikroskop som kan visa strukturer ner på atomnivå. Här är forskarna Justinas Palisaitis och Jun Lu i kontrollrummet. Foto: Olov Planthaber

    Vässad kemisk sax banar väg för skräddarsydda nanomaterial

    Med hjälp av en ”kemisk sax” går det att skräddarsy tunna material på atomnivå. Det visar en studie publicerad i Science där forskare vid Linköpings universitet har ingått i den internationella forskargrupp som utvecklat metoden. Resultaten banar väg för nya material som kan användas för framtidens hållbara elproduktion, energilagring och elektronik.

  • Enligt David Bastviken, professor, är de naturliga kolflödena är på väg att delvis bli antropogena för att de påverkas av den antopogena klimatförändringen. Foto: Charlotte Perhammar

    En ond cirkel – klimatförändringen ger ökade naturliga växthusgasutsläpp

    Naturliga växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag är starkt kopplade till temperatur respektive vattenflöde. Det visar en studie vid Linköpings universitet där en rad nya omfattande mätning har använts. Kunskapen behövs för att genomföra rätt klimatåtgärder när framtidens ökande temperaturer och regnmängder riskerar att förstärka de naturliga klimatutsläppen i en allt snabbare spiral.

  • Trollet på skärmen ingår i stödmaterialet, berättar Ola Uhrqvist. Foto: Jonas Roslund, teckning: Emil Uhrqvist.

    Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

    Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. De som är barn idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

  • Sara Liin och Irene Hiniesto Iñigo vid Linköpings universitet.

    Östrogen en möjlig riskfaktor vid hjärtrytmrubbning

    Könshormonet östrogen har en negativ påverkan på regleringen av hjärtats slag, enligt en experimentell studie från Linköpings universitet som publiceras i tidskriften Science Advances. Östrogenets påverkan tycks samverka med ärftliga förändringar som orsakar en hjärtsjukdom där hjärtats rytm störs. Andra kroppsegna ämnen kan däremot ha en skyddande effekt.

  • Färre idrottsskador med digital information

    Färre idrottsskador med digital information

    Antalet skador inom ungdomsfriidrott minskar signifikant när ungdomstränare och föräldrar får tillgång till digital information om hur växande kroppar fungerar. Dessutom tar det dubbelt så lång tid innan första skadan uppstår. Det visar en studie från Linköpings universitet som är publicerad i British Journal of Sports Medicine.

  • Korruption är ett problem att hålla ögonen på även i Sverige, säger Emanuel Wittberg. Foto: Jonas Roslund

    Risk att korruption underskattas i Sverige

    Det finns risk att personer gynnas om de har släktingar på viktiga poster inom offentlig sektor. Det visar en ny avhandling vid Linköpings universitet, där korruption i en mogen demokrati undersöks. Slutsatsen är att så kallad nepotism kan vara ett underskattat problem som behöver mer uppmärksamhet i Sverige.

  • Christopher Sjöwall, biträdande professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Reumatologiska kliniken i Östergötland. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

    ”Snabbsänkan” har immundämpande effekt vid inflammatorisk sjukdom

    Den biologiska funktionen hos ”snabbsänkeproteinet” CRP har länge varit okänd. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att proteinet har en gynnsam funktion vid den inflammatoriska sjukdomen systemisk lupus erytematosus, SLE. Men det gäller bara för den ena av CRP:s båda former, enligt studien som publicerats i tidskriften Journal of Autoimmunity.

  • Forskarna vid Linköpings universitet har studerat blodprover från tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom och jämfört med andra grupper. Foto: Thor Balkhed/LiU

    Postcovid kan synas i dna

    Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det visar en studie från Linköpings universitet gjord på en liten grupp människor. Forskarna kan se att gener kopplade till smak- och luktsinne och cellens energiomsättning är påverkade vid postcovid. Fynden kan på sikt bidra till nya diagnostiska verktyg för postcovid och liknande sjukdomstillstånd.

  • Med en injicerbar gel lyckades forskarna odla elektroder i levande vävnad. Här testas gelen på en krets. Foto: Thor Balkhed

    Elektroder odlas i hjärnan – kan på sikt bota nervsjukdomar

    Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut. Forskare vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet har lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Resultatet, som publicerats i tidskriften Science, banar väg för tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer.

  • Mattias Ekstedt och forskarkollegor visar i studien att dålig muskelhälsa kan vara kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

    Klena muskler kopplade till ökad risk att dö vid fettlever

    Övervikt och stillasittande bidrar till att allt fler får fettlever. Det finns behov av att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla följdsjukdomar. Enligt en studie kan dålig muskelhälsa vara en riskmarkör för detta. Studien, som publicerats i JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.

  • De som tjänar allra mest är inte smartast

    De som tjänar allra mest är inte smartast

    Personer med högre inkomster gör också bättre ifrån sig på IQ-tester – men bara till en viss gräns. Vid riktigt höga inkomster planar sambandet ut och den översta procenten klarar till och med testen något sämre än de som tjänar lite mindre. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som publicerats i tidskriften European Sociological review.

  • För att kunna utföra kontrollerade mätningar byggde forskarna en himmelssimulator. Foto: Thor Balkhed

    Passiv utstrålande kylning kan styras elektriskt

    Ett energieffektivt sätt att kyla byggnader och fordon kommer att krävas i ett förändrat klimat. Forskare vid Linköpings universitet visar nu att elektrisk styrning av passiv utstrålande kylning kan användas för att reglera temperaturen hos ett material vid normala temperaturer och lufttryck. Resultaten är publicerade i Cell Reports Physical Science.

Visa mer