Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • En del personer får svåra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sätt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

    Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

    Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

  • De fyra prognostiska grupperna i levern före spridning av bukspottkörtelcancer: spridning till levern inom 6 månader (orange) respektive efter mer än 6 månader (röd), metastaser i andra organ (grön) och normal lever (blå). Av Vanessa Dudley

    Prov från levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

    Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.

  • På superdatorer, ex Berzelius vid LiU, simulerar forskare hur atomer i olika material beter sig. Data ifrån sådana simulationer görs tillgänglig över hela världen via standarden OPTIMADE för att träna framtidens AI-modeller för materialforskning.

    Internationellt samarbete lägger grunden för framtidens AI för material

    Artificiell intelligens (AI) skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material, något som underlättas av en bred internationell standard. Forskare vid Linköpings universitet är med och organiserar ett stort internationellt samarbete som nu presenterar en utökad version av standarden OPTIMADE.

  • Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

    Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

    När låga doser av cancerläkemedel kontinuerligt tillförs nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid Linköpings universitet och det Medicinska universitetet i Graz visat i försök med fågelembryon. Resultaten är ytterligare ett steg närmre nya typer av effektiva behandlingar av svåra cancerformer.

  • Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

    Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

    Värdavtalet mellan den Nationella akademiska infrastrukturen för superdatorer i Sverige, NAISS, vid Linköpings universitet, och EuroHPC JU är signerat. Det innebär att LiU nu officiellt är värd för den europeiska superdatorn Arrhenius som blir en av världens snabbaste datorer.

  • Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

    Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

    Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.

  • Energigemenskaper kan vara ett sätt att undvika konflikter kring omställningen till ett mer hållbart samhälle, menar Fredrik Envall.

    Så ser vägen till ett förnybart och mer demokratiskt energisystem ut

    EU kräver att medlemsländerna ska underlätta för lokal produktion av förnybar energi genom så kallade energigemenskaper. Men i Sverige är systemet uppbyggt så att det motarbetar sådana lösningar, konstaterar forskare från Linköpings universitet. I ett snart avslutat forskningsprojekt lägger de fram förslag på åtgärder.

  • Sommartips från Linköpings universitet 2024

    Sommartips från Linköpings universitet 2024

    Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns ett urval av forskare vid Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån hälsa till djurs beteende och omställningen inför skolstarten.

  • Det finns goda möjligheter att med små medel förbättra skolundervisningen visar forskning från Linköpings universitet. Foto: skynesher

    Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

    Lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från Linköpings universitet som sammanställt observationer från 30 grundskolor. Rapporten visar också på betydelsen av att lärare börjar prata med varandra om hur de jobbar i klassrummet.

  • Superdatorn Berzelius, som finns vid Linköpings universitet, kommer att uppgraderas hösten 2024. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

    Superdatorn Berzelius uppgraderas till dubbla kapaciteten

    Superdatorn Berzelius, som finns vid Linköpings universitet, används för forskning inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och artificiell intelligens. Till hösten ska superdatorn uppgraderas, en satsning som möjliggörs av en donation på 125 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

  • Så blir återtillverkning lönsamt

    Så blir återtillverkning lönsamt

    Att rusta upp uttjänta produkter till nyskick kallas för återtillverkning och kan bli en viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. Men för att fler industriföretag ska få upp ögonen behöver återtillverkning bli ekonomiskt lönsamt. I en avhandling från Linköpings universitet har Johan Vogt Duberg undersökt hur det ska gå till.

  • På sikt kan fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister. Foto: Magnus Johansson/LiU

    Stört blodflöde kan skada kärlväggen vid förstorad aorta

    Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister.

Visa mer