Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildning

  • Att vara flykting är inte en identitet

    Flyktingskapet i sig eller geografiskt ursprung är inte en avgörande faktor i unga flyktingars identitetsskapande. Andra faktorer, som hur gamla de var när de kom och hur de togs emot i Sverige, spelar en större roll för hur de uppfattar sig själva och sina liv.
    Varje flykting bär på unika erfarenheter, som bidrar till att forma hans eller hennes identitet. - Det låter banalt, att varje indivi

  • Svårt kommunicera kring miljömålen

    De svenska miljömålen är visionära och långtgående, men komplicerade att kommunicera och att mäta. De kräver ett helhetstänkande och en gränsöverskridande kommunikation som inte alltid fungerar i den specialiserade svenska förvaltningen.
    "Frisk luft" är ett av de sexton svenska miljömål som antogs av riksdagen 1999. Några andra är "Giftfri miljö", "Levande skogar" och "Myllrande våtmarker". Mål

  • Det undervärderade gapskrattet

    Gapskrattet och dess potential är undervärderat. Det säger Anna Lundberg som i sin doktorsavhandling analyserar samtida svensk skrattkultur ur ett feministiskt och queert perspektiv.
    Uppgiften är egentligen omöjlig. Att analysera skrattkultur med ett seriöst angreppssätt låter sig inte riktigt göras, säger Anna Lundberg, då glider den undan och försvinner. Komik måste förstås på sina egna

  • Ond cirkel krymper kollektivtrafik

    Besparingar i kollektivtrafik ger färre och glesare turer. Resenärerna svarar med att välja andra resealternativ. Fler skaffar sig bil. Med färre resenärer tvingas kollektivtrafiken spara ytterligare. Det här är precis vad som hänt i Sverige sedan mitten av 1980-talet, trots många vackra ord om miljö och hållbar utveckling.
    Johan Holmgren har i sin avhandling i nationalekonomi kartlagt utveckli

  • Akupunktur lika effektivt utan nålstick

    Akupunktur fungerar - men effekten är lika bra med eller utan nålstick. Den slutsatsen kan man dra av en behandlingsstudie på patienter med cancer som led av illamående under strålbehandling.
    Anna Enblom, sjukgymnast och doktorand vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och Vårdalsinstitutet, genomförde fyra studier som nu redovisas i hennes doktorsavhandling. Den för

  • Sverige föregångare för telekom i konkurrens

    Telekombranschen har förändrats dramatiskt på 30 år, från ett starkt monopol utan valmöjligheter till full konkurrens med ett enormt utbud av tjänster och betalstrukturer. Den tekniska utvecklingen har varit pådrivande, men också visionära politiker som vågade avveckla monopolet.
    I sin avhandling i industriell marknadsföring har Helena Lindskog studerat två parallella processer som har påverkat

  • Proteintrådar blir elektriska ledningar

    Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa elektriska ledningar av proteintrådar inbakade i plast. De 10 nanometer tunna trådarna tillverkar sig själva och passar bra ihop med biologiska system.
    - Vi har för första gången skapat proteiner som leder ström mycket bra, men också kan fungera som halvledare till exempel i transistorer, säger Mahiar Hamedi, som utvecklat tekniken tillsamma

  • Traumatiserad riskerar schizofrenidiagnos

    Symtom som överensstämmer med tecken på en annalkande psykos kan vara effekter av långvariga sexuella och fysiska övergrepp. En tidig diagnos på schizofreni kan bli ödesdiger för sådana patienter, enligt en ny avhandling vid Linköpings universitet.
    På senare år har den psykiatriska forskningen varit starkt inriktad på tidig upptäckt och behandling av psykoser. Särskilt stort intresse har ägnats

  • Fettlever genom övervikt farligare än man trott

    Att även lätt överviktiga personer kan ha ansamling av fett i levern har varit känt länge men ofta förbisetts av både läkare och patienter. Denna åkomma som finns hos var tredje amerikan och uppskattningsvis var femte svensk har av många ansetts som ofarlig, men nu visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet att den kan innebära allvarliga medicinska risker.
    Avhandlingen av medicinlä

  • Inget köpmotstånd mot GMO-varor

    Många européer är skeptiskt inställda till livsmedel från genmodifierade organismer (GMO). Men när de går i matvarubutiken hamnar ändå många GMO-märkta varor i korgen, visar en omfattande EU-studie där LiU-forskare stått för den svenska delen.
    På den europeiska marknaden finns minst 68 livsmedelsprodukter som enligt EU:s regler har en GM-märkning i innehållsförteckningen, mest matoljor och marg

  • Mycket små nyfödda klarar sig bra i livet

    Nyfödda som väger under 1 500 gram räddas numera i nio fall av tio till livet, och deras långtidsprognos är generellt sett god. En mindre grupp har handikapp under uppväxten men vid 20 års ålder är livskvaliteten lika bra som för personer födda efter en normal graviditet, visar en doktorsavhandling vid LiU.
    I en långtidsstudie följdes 86 barn med mycket låg födelsevikt, 1 500 gram eller lägre,

  • Systemfel i svensk miljöövervakning

    Många förändringar och trender som syns i miljödata har inte inträffat i verkligheten. De beror istället på att man bytt metoder eller personal på laboratorier eller vid provtagningar.
    Det är en av slutsatserna i en ny avhandling som också visar hur information från gamla miljödata kan räddas. Karl Wahlin, doktorand i statistik, har analyserat långa tidsserier av kemidata från yt- och grundvatt

  • En biosensor som bygger sig själv

    Framtidens material kan byggas upp av beståndsdelar som själva gör jobbet. Denna självorganisering är naturens metod som nu tas över inom nanotekniken. I en avhandling från LiU visas hur syntetiska proteiner och guldpartiklar kan samverka i en ny typ av biosensor.
    Byggstenarna i tekniske biologen Daniel Ailis avhandlingsarbete utgörs av guldpartiklar och proteiner som designats och tillverkats

  • Vem ska få födas?

    Nya reproduktionstekniker och ökande kunskaper inom genetik gör det i allt större utsträckning möjligt att välja vem som ska sättas till världen. Detta påverkar även vår syn på föräldraskap, menar Erik Malmqvist, som i en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet diskuterar komplexa etiska frågor kring de nya teknikerna.
    Idag används gentester i samband med provrörsbefruktning för att und

  • Så regleras kroppens jonkanaler

    Genom att lösa en vetenskaplig tvist om hur cellernas jonkanaler öppnas och stängs har forskare vid LiU hittat en ny måltavla för läkemedel mot bland annat epilepsi och hjärtflimmer.
    Professor Fredrik Elinder och med dr Amir Broomand, forskare i molekylär neurobiologi, lägger fram sina resultat i det kommande numret av den högrankade tidskriften Neuron. Nervimpulser förmedlas mellan cellerna i

  • Norsk-svensk studie visar förlängd överlevnad vid småcellig lungcancer


    Den ansedda tidskriften Journal of Clinical Oncology publicerar idag den s k IRIS-studien, en norsk-svensk studie av behandling vid spridd småcellig lungcancer. Studien har jämfört två olika kombinationer av cytostatika: karboplatin+ Campto och karboplatin + kapslar etoposid. Chansen att leva efter ett år ökade från 24 till 34 procent för de patienter som fick karboplatin + Campto, säger Sve

  • Därför dör transplanterade insulinceller


    Ett försök till behandling av typ 1-diabetes är att transplantera insulinproducerande cellöar. Men dessa har visat sig vara kortlivade och ingreppet måste göras om. Nu visar forskare vid Linköpings och Uppsala universitet att bildning av proteintrådar, amyloid, i de transplanterade cellerna kan vara en orsak till att de dör.
    Hittills har det varit okänt varför insulinproduktionen upphört.

  • Stort intresse för ny speciallärarutbildning

    Denna vecka startar en ny speciallärarutbildning på Linköpings universitet. Och intresset är stort, med över fem sökande per plats.
    Speciallärarutbildningen har stått högt på utbildningsminister Jan Björklunds önskelista alltsedan den borgerliga alliansens maktövertagade 2006. Det har varit mycket tal om att "återinföra" den utbildning som las ner 1989.- Den tidigare utbildningen hade fokus på

  • Mycket ström att spara i chippets klocka

    Dagens mikroprocessorer är supersnabba kraftpaket men samtidigt duktiga strömslukare. En allt större del av energin går till att driva de klocksignaler som synkroniserar trafiken på chippet. Med en ny teknik utvecklad vid Linköpings universitet kan den effektförbrukningen minskas med 60 procent.
    Aktiviteten i de flesta digitala chip synkroniseras med en klocka, en oscillator som alstrar en elle

  • Mekanism bakom kokainbegär identifierad

    En möjlig väg att i framtiden förhindra återfall i drogberoende har upptäckts av forskare vid Linköpings universitet och det tyska cancerforskningscentret DKFZ. Målet är de dopaminproducerande nervcellerna i mitthjärnan.
    Tidigare forskning har visat att dessa celler blir mer retbara när man tar droger. För att ta reda på den funktionella betydelsen av detta använde forskarna en musmodell för ko

Visa mer