Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildning

  • Forskning ska nå skolan bättre - pressinbjudan

    Frågan om hur forskningsresultat når skolan och hur de där används står i fokus under en eftermiddag i Norrköping den 22 oktober. Då träffas aktörer med koppling till skola och universitet för invigning av ett nytt nationellt centrum, NATDID.

  • Populärvetenskaplig vecka presenterar senaste forskningen

    Den 20-22 oktober arrangerar Linköpings universitet populärvetenskapliga veckan för allmänheten. Det blir föreläsningar om allt från hundens sociala färdigheter och jordens växthusgaser till hur man egentligen arbetar med teknisk bevisning – långt ifrån CSI:s och andra seriers skildringar.

  • Storebror ser dig i förorten

    Murar som förhindrar människor från att umgås på gatan, polisnärvaro och videoövervakning. Det blir i ökad grad verkligheten för de boende i de franska förorterna när områdena rustas upp. Forskning från LiU visar hur misstänksamhet mot förorten styr de aktörer som är satta att utveckla den.

  • Bästa frukten pejlas på lukten

    Apor och andra primater har inte så dåligt luktsinne som det påstås. Tvärtom, visar en studie som forskare vid LiU och två tyska universitet gjort på spindelapor: de är mästare på att lukta sig fram till optimalt mogen frukt.

  • Stort steg mot okända material

    Hårda ytbeläggningar har varit Johanna Roséns specialitet sedan hon med en master i teoretisk fysik kastade sig ut i forskarlivet. Nu tar hon ett nytt stort steg med 37 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som startkapital.

  • Unik metod testas på alkoholberoende

    För första gången i världen ska alkoholberoende personer behandlas med magnetisk stimulering av strukturer djupt nere i hjärnan. Studien leds av professor Markus Heilig, som nyligen rekryterats till LiU från en toppost i USA.

  • Gratisprogram från Linköping i styrprogram för tysk elproduktion

    OpenModelica, en gratismjukvara som bygger på öppen källkod och till största delen utvecklad vid Linköpings universitet, används till att generera kod för effektiviserande styrning av närmare en tiondel av den tyska elproduktionen. Det framkom vid konferensen Modelica2015 som hölls 21-23 september i Versailles nära Paris.

  • Ny möjlighet behandla Alzheimers

    Ett protein som ingår i vårt medfödda immunförsvar, lysozym, kan användas för att behandla och ställa diagnos på Alzheimers sjukdom. Det visar nya forskningsresultat vid Linköpings universitet.

  • Barrskogar binder klor lättare än lövskogar

    Vid beslut om var kärnavfall ska lagras behövs kunskap om hur klor uppför sig i naturen. Nu kan forskare vid Linköpings universitet visa att klor binds och fastnar mycket lättare i organiskt material än man tidigare trott och att just barrskogar binder organiskt klor lättare än vad lövskogar gör.

  • Frågor om kunskap får svar

    Hur hittar, utvecklar och tillgodogör sig företag den kunskap de behöver för att överleva i en allt hårdare internationell konkurrens? Och vad har gått fel när de inte klarar konkurrensen? Svaren presenteras vid en slutkonferens för forskningsprojektet Kunskapsintegration och innovation i en internationaliserad ekonomi, KITE, den 17 september i Stockholm.

  • Ett steg mot snabbare organisk elektronik

    Länge har man trott att ordnade polymerkedjor ökar plastens ledningsförmåga. En ny generation polymerer har också tagits fram och visst leder de nya polymererna bättre, men av helt andra skäl. Det visar forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet och vid Stanford University i en artikel i ansedda tidskriften PNAS.

  • Kåda kan ge läkemedel mot epilepsi

    Den klibbiga kådan från barrträd innehåller ämnen som kan lindra eller bota epilepsi. Forskare vid Linköpings universitet har syntetiserat och testat 71 så kallade resinsyror varav tolv är heta kandidater för nya läkemedel.

  • Rekordhögt tryck avslöjar materiens inre

    En forskargrupp vid Linköpings universitet har, tillsammans med kollegor i Europa och USA visat att vid extremt högt tryck börjar även de innersta elektronerna i atomkärnorna i metallen osmium att samverka med varandra, ett fenomen man aldrig tidigare sett. Resultaten publiceras nu i Nature.

  • Blockerad prion kan lösa galna ko-sjukan

    Creutzfeldt Jakobs sjukdom, galna ko-sjukan och scrapie är hjärnsjukdomar som idag saknar bot. Men nu kan forskare med hjälp av en specifik molekyl förhindra skadliga prioner från att orsaka celldöd i hjärnan. Det kan bana vägen för ett botemedel.

  • Lysande material avslöjar hur cellerna växer

    Fiber av en halvledande polymer, framtagen för solceller, är ett utmärkt stödmaterial för tillväxt av ny mänsklig vävnad. Fibrerna lyser, vilket gör det möjligt att även följa cellernas tillväxt inne i levande vävnad, visar forskare vid Linköpings universitet. Resultaten har publicerats i ansedda Advanced Functional Materials.

  • Lugna kossor mjölkar mer

    Det finns ett samband mellan mjölkkors personlighet och hur mycket mjölk de producerar. Det visar Louise Hedlund och Hanne Løvlie, forskare vid Linköpings universitet, i en ny studie som publicerats i tidskriften Journal of Dairy Science.

  • Fler överbelastningsskador på konstgräs

    Om konstgräs skulle vara farligare att spela fotboll på än naturgräs har länge diskuterats i fotbollsvärlden. En avhandling från Linköpings universitet visar att spelare på konstgräs har fler överbelastningsskador än spelare på naturgräs.

  • Flygteknik i gröna näringen: Framtid för Sverige

    Obemannade flygande farkoster kan bli Sveriges nästa stora exportprodukt, inte minst för användning inom de gröna näringarna. 70 procent mer mat måste pro-duceras inom 30 år samtidigt som fossila bränslen ska ersättas av fossilfria. I ett seminarium under Almedalsveckan visar LiU-forskarna Per Frankelius och Fredrik Gustavsson flygteknikens möjligheter.

  • Låg risk att donatorbarn med genetiska band skaffar barn ihop

    Allt fler barn kommer till genom assisterad befruktning. Men tydliga regelverk saknas inom vården. Nu visar Linköpingsforskare att risken för att donatorbarn med genetiska band skaffar barn ihop är låg – mindre än en procent – om donatorn inte ger upphov till fler än tio barn.

Visa mer