Ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Linköpings universitet har utvecklat en metod för att tillverka tvådimensionella polymerer endast ett molekyllager tjocka. Polymeren skapas på en fast yta med hjälp av ljus. Upptäckten banar väg för utvecklingen av nya ultratunna och funktionella material. Resultaten är publicerade i Nature Chemistry.
Nya molekyler, utvecklade av forskare vid Linköpings universitet, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.
Ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Linköpings universitet har upptäckt ett nytt material endast ett atomlager tjockt med grafen-liknande egenskaper. Det nya materialet, som fått namnet beryllonitren, skapas under extremt högt tryck och består av beryllium- och kvävemolekyler. Resultaten är publicerade i Physical Review Letters.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en app som stöttar kvinnor till en hälsosam viktuppgång och livsstil under graviditeten. Nu har forskarna utvärderat appen och publicerat resultaten i två vetenskapliga artiklar. Användning av appen bidrog till förbättrade matvanor. Appen hade också en positiv effekt på viktuppgången i den grupp gravida som hade övervikt eller fetma.
Forskningen om livmodertransplantation går framåt. I Sverige har hittills nio barn fötts. Men för att delta i livmodertransplantation behöver man hitta en egen donator och det kan skapa utmaningar, visar forskning från Linköpings universitet. Att be om någons livmoder, ofta sin mammas, sätter relationer på prov och väcker frågor både om moderskap och en livmoders betydelse genom livet.
I tisdags kväll (25/5) deltog Tekniska verken och Linköpings universitet i en internationell workshop tillsammans med nio amerikanska städer/regioner. Syftet var att skapa en större förståelse kring hanteringen av organiskt avfall och dess roll i en cirkulär ekonomi, både ur ett svenskt och amerikanskt perspektiv.
Tekniken med DNA-baserad släktforskning som ledde till att ett dubbelmord i Linköping kunde lösas innebär helt nya möjligheter att klara upp svåra brott. LiU-forskare är nu med och sprider ny kunskap om tekniken som väcker polisiärt hopp och stort internationellt intresse.
Per Jensen, professor i etologi, får ett nyinstiftat pris vid Linköpings universitet: NSS Skolsamverkanspris. Han får priset bland annat för att han har lagt grunden till Populärvetenskapliga veckan. Han har gjort sig känd, inte minst för sina populärvetenskapliga böcker om hundar, höns och andra husdjur.
Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset, dödsfall och sjukvårdsbelastning i Sverige. Nu har forskare på uppdrag av Folkhälsomyndigheten sammanställt och utvärderat modeller av covid-19. Rapporten visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.
I en klinisk studie ledd från Linköpings universitet och finansierad av läkemedelsbolaget Diamyd Medical har forskare undersökt om immunterapi mot typ 1-diabetes kan bevara kroppens egen produktion av insulin. Resultaten pekar mot att injektion av ett protein, GAD, i lymfkörtel kan ha god effekt i en undergrupp av individer. Fynden publiceras i tidskriften Diabetes Care.
Nu ger sig sju forskare in i samhällsdebatten, genom att läsa egna texter i samhällspodden Fakultet Essä från Linköpings universitet. Ämnena spänner över breda fält. Det handlar bl.a. om naturskydd, jämställdhet, konst och demokrati, digitalisering och om språket i 2000-talets berättelser. Allt finns att höra på https://liu.se/podcast/fakultet.
För att Sverige ska kunna nå sina klimatmål siktar man på en teknik som kan fånga in och lagra koldioxid från biobränslen. Men hur tekniken ska bekostas är oklart. En ny rapport visar att aktörer inom området vill se ett statligt stöd som bygger på omvända auktioner. På så vis kan det bli lönsamt att investera i koldioxidlagring.
Forskare vid Linköpings universitet har gjort flera upptäckter om hur hårcellerna i innerörat, som omvandlar ljud till nervsignaler till hjärnan, fungerar. Fynden, som presenteras i Nature Communications, utmanar den bild av hörselorganet som funnits i årtionden. Ökad kunskap om hur örats hårceller stimuleras av ljud är viktigt för bland annat optimering av hörhjälpmedel som cochleaimplantat.
Det finns ett samband mellan relationen till ägaren och stressnivån hos hunden. Detta enligt en studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, pekar dessutom på att det finns skillnader mellan olika hundraser när det gäller samband mellan hundens stress och faktorer hos ägaren.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett stabilt polymert bläck med hög ledningsförmåga. Framsteget banar väg för nyskapande och mer energieffektiv tryckt elektronik. Resultaten publiceras nu i Nature Communications.
Många människor hittar jobb genom sina sociala nätverk och arbetsgivare tenderar att anställa genom nätverk. Nu presenterar forskare vid bland annat Linköpings universitet en tidigare oidentifierad mekanism, den trojanska mekanismen, som visar att nätverksbaserad rekrytering ofta minskar, snarare än ökar, segregation. Tvärtom mot vad man tidigare trott.
Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med medicinska universitetet i Graz, visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis läkemedelsdosering i hjärnan vilket leder till mindre biverkningar vid cytostatikabehandling.
Framtida informationsteknologi som utnyttjar elektroners spinn för att bära, bearbeta och överföra information skulle kunna användas i exempelvis kvantdatorer. Forskare har länge strävat efter att få spinnbaserad informationsteknologi att fungera i rumstemperatur. Nu har forskare konstruerat en komponent där information effektivt kan överföras mellan elektronspinn och ljus vid högre temperaturer.
En samordnad hantering av avföring från djur och människor skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år i Sverige. Nyckeln är att producera biogas av bajset och sedan använda restprodukten som gödsel. Dessutom skulle det kunna minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.
När Sverige ska ta emot människor som tvingats fly från sina hemländer står ofta kostnaderna i centrum. I en ny bok belyser Peo Hansen de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande och hur tankesättet kring flyktinginvandring vilar på felaktiga grunder.