Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildning

  • De bygger artificiella nervceller

    För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer. Resultatet är publicerat i Nature Communications.

  • Nya rön om att ingripa mot mobbning

    Den som ingriper mot mobbning riskerar inte att själv bli utsatt. Tvärtom är det den som inte ingriper som riskerar att bli utsatt för mobbning! Det visar en studie av bl.a. LiU-forskaren Michael Rosander, som publicerats i Psychology of Violence.

  • Barndomens trauman och konsekvenser i fokus för konferens

    Årets Barnafridskonferens hålls digitalt den 26 – 27 januari 2022. Socialminister Lena Hallengren är en invigningstalarna. Konferensen fokuserar på hur våld i tidig ålder påverkar människor genom livet – och vilket lidande och vilka samhällskostnader det innebär. Konferensens syfte är bl.a. att ge yrkesverksamma verktyg för att förhindra barns utsatthet.

  • Berömt maltkorn uppstod från en enda ursprungsplanta

    Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare vid Linköpings och Stockholms universitet undersökt om det stämmer. De har analyserat mer än 150 år gamla fröprover med molekylärgenetiska metoder. Resultaten ger en avslöjande inblick i äldre tiders växtförädling.

  • Benbildning inspirerade till ”mikrorobotar” som kan bilda eget ben

    Inspirerade av hur ben i skelettet bildas har forskare utvecklat en kombination av material som kan anta olika former och hårdna av sig självt. Materialet är först mjukt och blir sedan hårt genom att ben bildas av samma mineraler som finns i skelettet.

  • Risk för att vi överskattar digital teknik i vården


    En avhandling från Linköpings universitet visar att utvärderingar av digital teknik i vården kan förstärka digitala ojämlikheter. 
    Vissa grupper ur den äldre befolkningen deltar i mindre utsträckning i utvärderingar av teknik, vilket gör att utvärderingarna blir missvisande.
    Den digitala tekniken spelar en allt större roll i vårt samhälle. Inom hälso- och sjukvården exempelvis kan patie

  • Antibiotikaresistensen ännu låg men ökande

    Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar globalt. Men hur ser det ut i Sverige? I sin avhandling från Linköpings universitet har Martin Holmbom undersökt omfattningen av dessa problem i ett stort material från Östergötland.

  • Nytt kompetenscentrum för biogas vid Linköpings universitet

    Energimyndigheten har beviljat ansökan om ett nytt kompetenscentrum inom biogasområdet, som bygger vidare på Biogas Research Center som i dag finns vid Linköpings universitet. Det nya centret kommer heta Biogas Solutions Research Center (BSRC). Syftet med centret är att öka kunskapen om socio-tekniska energisystem som innehåller biogasbaserade lösningar.

  • Barnens skärmtid ökade under pandemin – Vad innebär det?

    Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

  • En matematisk beräkningsmodell kan ge mer effektiva klimatsamtal

    Att uppnå konsensus bland länder i globala klimatförhandlingar är en lång och komplicerad process. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en matematisk modell som beskriver hur länderna kom fram till Parisavtalet 2015 och som kanske kan bidra till effektivare förhandlingar när man strävar efter enhällighet.

  • Klassrumsklimatet påverkar förekomsten av mobbning

    Mobbning är mindre förekommande i klasser där elever uppfattar att klasskamraterna undantagslöst tycker att mobbning är fel, att den som utsätts far illa och att de som mobbar inte kan skylla ifrån sig. Det visar en studie från Linköpings universitet.

  • Metod avslöjar kemikaliers oönskade biologiska effekter

    Hur påverkas vår hälsa av föroreningar och andra kemikalier som vi exponeras för? Forskare från Linköpings universitet har använt en metod för att identifiera vilka proteiner i kroppen som påverkas av kemikalier. Metoden skulle kunna användas för att i ett tidigt skede upptäcka att ett ämne kan ha biologiska effekter i en organism. Studien har publiceras i tidskriften Journal of Proteomics.

  • Prisbelönt teknik för storskalig energilagring

    En säker, billig och hållbar teknik för energilagning har tagits fram vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet. Tekniken, som är vetenskapligt publicerad, är också patenterad och prisades vid den nyligen avslutade klimatkonferensen COP26 i Glasgow.

  • De får växtens rötter att lagra energi

    Genom att vattna bönfrön (Phaseolus vulgaris) med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet campus Norrköping, visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.

  • Mindre antibiotikaresistenta tarmbakterier med bortglömt antibiotikum

    Ett bortglömt antibiotikum, temocillin, gav mindre selektion av resistenta tarmbakterier jämfört med standardbehandling mot urinvägsinfektion med feber, i en svensk studie som publiceras i The Lancet Infectious Diseases. Temocillin kan därför vara ett bra behandlingsalternativ vid svår urinvägsinfektion och bidra till minskad spridning av resistenta bakterier på sjukhus.

  • Experter inom miljö inför COP26

    Forskare vid Linköpings universitet kommer att vara på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP26, i Glasgow för att bevaka klimatförhandlingarna samt arbeta med egna forskningsprojekt. De kan svara på frågor både inför och under mötet.

  • LiU-forskare i föreläsningsserie

    Gränsytor mellan människor, maskiner och natur kan vara både fysiska, kulturella och sociala. Vilka nya ansvarsfördelningar, etiska frågeställningar och möjligheter uppstår kring gränser och gränsytor? Föreläsningsserien Strimman 2021-2022 samlar forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som på olika sätt förhåller sig till gränsytor.

  • Konferens om vårdens svåra vägval

    Vem ska få vård när samhällets resurser är begränsade? Den frågan diskuteras på konferensen ”Prioritering på tvärs – att tänka brett och nytt” den 20-21 oktober.

  • ACT-utbildning för sjukvårdspersonal ledde till att färre patienter sjukskrevs

    Sjukvårdspersonal inom primärvården i Region Kalmar har utbildats i terapiformen ACT för att stärkas i sin egen yrkesroll och kunna fatta bättre medicinskt motiverade beslut. Utbildningen har lett till att sjukskrivningarna för deras patienter minskat med 21 procent. Studien har letts från Linköpings universitet.

Visa mer