Samarbete ska stoppa livsmedelsbedrägerier

Under 2015 och 2016 kommer det att ställas högre krav kring livsmedelssäkerhet. Ovanpå detta kommer nya EU direktiv som kräver att de som certifierar ekologisk produktion måste genomföra stickprovskontroller hos fem procent av sina kunder varje år. Detta ställer högre krav på alla som arbetar med livsmedel.
Hur ska företagen klara detta?Samarbete är nyckelordet menar Anders Nilsson, livsmedelsansvarig hos Lloyd´s Register, LRQA. Ensam kan inget livsmedelsföretag identifiera risklivsmedel menar han.
– Det är svårt att ha all den kompetens som krävs inom företaget. Därför behöver man samarbeta med andra livsmedelsföretag, branschorganisationer, myndigheter och polisorganisationer som Europol och Interpol. De som utför bedrägerier ligger oftast steget före, säger han.
Samtidigt som kraven skärps, hörs kritik om att bötesbeloppen vid livsmedelsbrott är för låga och funktionen Livsmedelsombudsmannen måste fördubblas för att klara trycket säger Jan Sjögren, avdelningschef hos Livsmedelsverket, till Livsmedel i fokus.
– Funktionen består i dagsläget av en person, men det skulle behöva vara minst det dubbla, säger han.
Nu föreslår Livsmedelsverket fängelse vid grova livsmedelsbrott och 2015 är året då Livsmedelsverket tänker fokusera på bedrägerier.
– Den organiserade brottsligheten i Europa ser livsmedelsbedrägerier som ett intressant område just nu. Det finns stora pengar att tjäna och liten risk. De 19 ton falsk honung som upptäcktes i Sverige i maj 2013 resulterade i en företagsbot på 15 000 kronor, knappast avskräckande, säger Torbjörn Synnerdahl, Business Unit Manager på Eurofins.

Eurofins arbetar med analysverktyg för livsmedelssäkerhet och de ser att Sverige släpar efter när det gäller kontroller.
– Vi tror ofta att vi är bäst i klassen i Sverige och har bra kontroll. I internationell jämförelse ligger vi inte i topp, säger Torbjörn Synnerdahl.
Vad behöver då livsmedelsföretagen göra för att uppfylla de nya kraven? Enligt Anders Nilsson handlar det framförallt om att göra en sårbarhetsanalys. 
– De behöver göra en sårbarhetsanalys och integrera den i företagets ledningssystem och se till att samordna alla analyser. Bland annat innebär de nya kraven att man är skyldig att ta reda på historisk information, kraven på analyser höjs och kraven kring utvärdering av leverantörerna skärps, säger Anders Nilsson.

I nästa nummer av Livsmedel i fokus, som kommer ut 13 mars, kan du läsa mer om hur ditt företag kan skydda sig mot livsmedelsbrott och vad som krävs av er när de nya kraven träder i kraft.

Text: Annika Lindecrantz