När blir mängden regler tillräcklig?

Innan jul fick jag en bok av min styrelse som heter: Livshistorier i parti och minut och är utgiven av Stockholms Viktualiehandlare. En anrik institution som började som en pensionskassa för att hjälpa dagligvaruhandlare i Stockholm på 1700-talet. I boken finns en rad intressanta porträtt av handlare från förr och nu, personer som skapat framgångsrika butiker med hjälp av smartness och hårt arbete. Inte sällan kommer de från små omständigheter och arbetade sig upp.

En sak är dock väldigt gemensam för dem alla, och jag hör den synpunkten relativt ofta från många handlare jag träffar och det är: Varför motarbetar myndigheterna mig hela tiden? Det är så de upplever det när det kommer nya regler regelbundet och administrationen växer. Vissa regler är till nytta men många upplevs som regler för reglernas egen skull. Skapade av tjänstemän i anonyma kontor långt bort från den verklighet de vill reglera. Det må vara i den egna kommunen, i kungliga huvudstaden eller i Bryssel. Det som ytterligare irriterar dessa handlare är att det dessutom endast i undantagsfall försvinner regler utan det är som en aldrig sinande ström av nya pålagor som ska efterlevas.

När detta sägs, eller som i boken skrivs, är det ofta med en ton av uppgivenhet. Inte ilska som man kanske först kulle kunna tro. Och många ställer sig frågan: Hur kommer det att sluta? Eller snarare hur kommer det att fortsätta, och vid vilket tillfälle kommer mängden regler att vara tillräckligt? Vad tror du?