Många frågetecken kring sluten kontanthantering

Nu har riksdagen röstat igenom förslaget om sluten kontanthantering. Lagförslaget rör 60 053 butiker inom detaljhandeln och kommer slå mycket hårt mot de 3 305 minsta av dem som områdesbutiker, mindre fackhandlare, frisörer och blombutiker. Kostnaden är mycket hög för dem.

Idén om sluten kontanthantering för samtliga butiker inom detaljhandeln syftar till att förbättra de anställdas miljö i säkerhetsavseende. Men investeringskostnaden blir svår för många små butiker. Inte alla butiker har stora kedjor bakom sig som kan investera i en ”Cash Guard” för runt 150 000 kronor.

Konkurshot

3 305 butiker i Sverige är så pass små att de omsätter under 15 miljoner kronor per år. Här finns många områdesbutiker, servicebutiker, lanthandlare och fackhandlare, m fl. För dem är ett slutet kontanthanteringssystem en mycket stor investering. För några blir investeringen det som puttar dem över kanten till konkurs.

– För en mindre livsmedelsbutik innebär förslaget att man måste sälja 150 000 liter mer mjölk för att finansiera investeringen i en enda ny kassa. Och det är många liter det, säger Pär Bygdeson.

Det nya lagförslaget om slutet kontantsystem bygger på en del av motionen om en förnyad arbetsmiljöpolitik som lagts fram gemensamt av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Bakgrunden är de ökande butiksrånen där fler än två butiker rånas per dag. Två tredjedelar av butikerna som rånas är ensambemannade och bytet är oftast litet. Tyvärr är det också just dessa butiker som har svårt att finansiera ett slutet kontantsystem.

13-punktsprogram

För att råda bot på detta har detaljhandeln i form av Svensk Handel, Livsmedelshandlarna, facket och polisen tagit fram ett 13-punktsprogram för en säkrare arbetsmiljö.

Men detta räcker inte anser S, V och MP, som med Sverigedemokraternas hjälp som vågmästare i riksdagens röstning nu drivit igenom lagförslaget.

Josefin Brink (v) sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott och är en av dem som formulerat motionen som bygger på lagförslaget.

– Det beslut Riksdagen fattade innebär att en lag om sluten kontanthantering ska tas fram i samverkan med parterna, det vill säga handlarna och de fackliga organisationerna i handeln. Att beslutet var formulerat så beror på att vi inser att stora och små handlare har olika förutsättningar, och att lagen måste utformas så att små handlare inte slås ut eller drabbas orimligt hårt, säger hon.

Dialog mellan parterna

Med detta lämnas alltså en öppning för dialog mellan regeringen och handlarna samt facket om hur lagen ska tillämpas.

– Vår utgångspunkt är att det ska finnas möjligheter till dispens från kravet, åtminstone i ett övergångsskede, som kan kompenseras med andra säkerhetsinsatser. Vilka de insatserna ska vara är lämpligt att parterna kommer överens om, säger Josefin Brink.

På Livsmedelshandlarna anser man dock att det borde vara upp till varje enskild butik att skaffa sig ett slutet system eftersom ett tvingande direktiv kan leda till att de minsta butikerna får slå igen.

– Rimligen kommer investeringskostnaderna för slutna kontanthanteringssystem att sjunka efterhand, vilket kommer att göra det möjligt för fler små butiker att skaffa systemen framöver, säger Josefin Brink.

Men Pär Bygdeson på Livsmedelshandlarna håller inte med.

– Det är fel att lagstifta om andras pengar.  Och det är fel att spekulera i om kostnaderna för slutna kontantsystem kommer att sjunka. Det vet vi inte. Det kan lika gärna bli tvärtom, att leverantörern höjer priset, eftersom de vet att butikerna måste ha dem säger han och tillägger:

– Varför lagstifta över huvud taget om man ändå ger dispens? Då kan man lika gärna låta handeln avgöra själv om och när man vill investera i slutna kontantsystem. Det ligger ju ändå i handelns intresse att skaffa sådana system – för dem som har råd med det.

Mp vill inte tvinga

Inom miljöpartiet, som också står bakom motionen om en sluten kontanthantering, har man dock en annan inställning.

– Riksdagen har beslutat om att regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter ska ta fram ett förslag till lag om sluten kontanthantering inom detaljhandeln. Det tycker vi är bra, en sluten kontanthantering ger ett säkrare arbetsliv och vi ser gärna positiva incitament för att öka andelen sådana system. Däremot så ser vi inte att den här lagstiftningen behöver vara allomfattande eller tvingande. Vårt politiska mål är att förenkla och förbättra villkoren för landets små- och medelstora företag. Om regeringen då lägger fram ett förslag som slår undan benen på dessa, så kommer vi självklart inte stödja det, säger Maria Wetterstrand, språkrör för mp.

Ser du någon möjlighet för landets minsta butiker att genom dispens eller genom annat förfarande slippa tvingas införskaffa ett slutet kontantsystem?

– Ja, vi skulle gärna se att slutna kontanthanteringssystem blev möjliga att införa även för alla småföretag. Men med tanke på kostnaden krävs då någon form av stöd. Vår utgångspunkt är därför att småföretag inte bör inkluderas i en eventuellt tvingande lagstiftning, säger Maria Wetterstrand.

Text: Marie Halldestam