Rånad butik löper tio gånger så stor risk att rånas igen

Butiksrånen ökar, flest rån drabbar livsmedelsbutiker och det är framförallt koncentrerat till storstadsregionerna, visar en ny rapport från BRÅ initierad av Livsmedelshandlarna och HAK och HUR. Ungefär en butik av hundra utsätts för rån men om din butik redan blivit rånad ökar risken tiofalt att den ska bli rånad igen. Det hände Jan Andersson som driver Ica Supermarket Norby i Uppsala.

 – Vi rånades i juli 2010. Det var en ung kille på runt 24 år som hotade kassapersonalen genom att vifta med en plastpåse med ett avlångt föremål i. Polisen fick tag i rånaren och han blev dömd, säger handlaren Jan Andersson.

Jan Andersson följde rättegången och lärde sig en del.

– De flesta rånarna är unga personer i missbrukskretsar som inte har någon fast punkt. De stjäl bilar och cyklar som de sen säljer och de rånar personer och butiker för att finansiera sitt missbruk. Och det är inte bara rån vi har blivit utsatta för, vi har många stölder i butiker också, säger han.

 Fyra av fem under 25

Rapporten från Brå bekräftar hans bild. Ungefär fyra av fem butiksrånare är mellan 15 och 25 år och sex av tio som misstänks för rån har tidigare lagförts för brott där stöldbrott, narkotika-, vålds- och trafikbrott dominerar. Oftast används någon form av vapen vid rånen och vanligast är skjutvapen som används i fyra fall av tio. Kniv är också vanligt förekommande.

När det gäller skjutvapen är det väldigt sällan som skott avlossas, däremot används de som tillhygge.

Delvis beror det på att många vapen inte är äkta utan naturtrogna kopior eftersom det är ganska svårt att få tag på riktiga vapen.

 Fysiskt våld ovanligt

En annan orsak till att vapen inte avlossas är att rånaren vill minska risken för skador i samband med rånet, enligt rapporten.

Fysiskt våld används bara i ca 16 procent av rånen och då är slag och knuffar vanligast.

Det är inte mycket rånarna får i byte heller. Det genomsnittliga rånbytet har sjunkit i värde från 5 000 kronor år 2000 till 3 400 år 2008. Dessutom visar trenden att stora bytessummor runt 50 000 kronor minskar medan små byten på runt tusenlappen ökar.

Den vanligaste påföljden för butiksrån är fängelse.

 Stort brott för lite pengar

– Det är väldigt märkligt att de begår ett så stort brott för så lite pengar. Men eftersom de ändå gör det handlar det om att vi måste plocka bort kontanterna helt från kassorna, säger Jan Andersson.

Efter rånet i juli förra året skaffade Jan Cash Guard till alla kassor utom en. Och det var i just den kassan som det slog till igen i april i år.

– Han gick direkt till den kassan och hotade och högg i luften med kniv och fick med sig en summa pengar. Inget anhållande har gjorts än så polisen lär väl aldrig få tag i gärningsmannen.

Efter rånet i år har han skaffat en till Cash Guard så nu är alla kassorna skyddade.

– Nu har vi inga tillgängliga kontanter längre.Vi har fina rutiner för säkerhet och vi har pratat ordentligt efter varje råntillfälle. Ingen i personalen har lidit, alla jobbar kvar, och vi fortsätter med säkerhetsutbildning kontinuerligt. Det är jätteviktigt, säger han.

– Har en butik drabbats av ett rån bör man se över säkerheten och rutinerna ganska omgående. Risken att utsättas igen är nämligen störst i nära anslutning till det första rånet, säger Madeleine Blixt som är en av utredarna från Brå som arbetat med rapporten.

Över 40 procent av butiksrånen sker under de mörka månaderna november till februari. Ungefär hälften av rånen begås mellan klockan 18 – 22.

 Ljust med insyn

– Nu när det börjar bli höst kan det vara bra att se över belysningen både in- och utvändigt. Butiksbiträdet bör få en god överblick, det är också bra med insyn för förbipasserande. Och inga trasiga glödlampor så klart, säger Lisa Wallin, utredare från Brå som också jobbat med rapporten.

 Text: Marie Halldestam