Sedelbytet kostar handeln en miljard

Sverige står inför det största bytet av sedlar och mynt i modern tid. Bytet kommer att till största delen ske i landets butiker och till viss del i bankerna. Svensk handel protesterar mot att handeln får ta i stort sett hela den kostnaden på en dryga miljard kronor. Förutom kostnaden kommer ökad säkerhetsrisk när fler kontanter kommer i omlopp som kommer in som betalning i butikerna. Nära 100 miljarder kronor ska bytas ut under ett par år.

– Beräkningar visar att40 procent avde 100 miljarderna snurrar runt i betalsystemen i dag men när bytet skar kommer resterande 60 procent fram, det säger Bengt Nilervall Betalansvarig på svensk Handel.

Nästan 60 miljarder kronor beräknas idag finnas i ”madrasser”, byrålådor, bankfack och en hel del kanske utomlands. Inte alla men en hel del av dessa sedlar är svarta pengar. För att de inte ska bli värdelösa måste bytas ut till nya sedlar.

– Visserligen kommer det alltid finnas möjlighet att efter bytet vända sig till Riksbanken och byta mot en avgift. Men då kommer Riksbanken helt säkert undra var pengarna kommer ifrån.

Svensk Handel vänder sig mot att det är butiker och näringsidkare som i stort sett ensamma ska ta hela kostnaden för bytet av sedlar och mynt.

Handeln får betala dyrt

Beräkningar 2011 visade att det kommer att kosta 700 miljoner kronor. Nu räknar man med att den siffran är uppe i över en miljard kronor.

– Det är orättvist att handeln ska stå för den kostnaden. Vi räknar nu med att ombyggnad av alla kontanthanteringssystem i butikerna kommer att kosta cirka 300 miljoner kronor.

Svensk Handel pekar också på att allt färre banker hanterar kontanter. Ungefär 20 procent av banker som tar emot kontanter försvinner varje år. För de flesta av de större bankerna tar man bara emot kontanter på en tredjedel av kontoren. Undantagen är Forex Bank och Handelsbanken som tar emot kontanter på alla sina kontor.

Se över försäkringarna!

– Om vi som exempel tar en handlare i Motala, som inte är kund i Handelsbanken, den handlaren måste åka till Linköping med sina kontanter. Risken är stor att pengarna då blir liggande ett par dagar extra för att det inte finns tid att ta sig till Linköping. Genast kommer det att bli en större säkerhetsrisk för butiken, menar Bengt Nilervall.

En större volym med kontanter täcker förmodligen inte butikens försäkring och därför rekommenderar Svensk Handel att butikerna ser över sitt försäkringsskydd.

– Dessutom räknar vi med att de kriminella kommer att öka sin aktivitet och det betyder en ökad rånrisk när det finns mera pengar i butikernas kassor. I kassorna kommer det helt säkert dyka upp en hel del sedlar som har en svag färgning från färgampuller. Och det blir en ytterligare belastning i kassan för personalen att upptäcka sedlar som har färg på sig.

Ökad rånrisk

På Svensk Handel kan man inte förstå varför Riksbanken väljer att stänga depån i Mölndal och Tumba lagom till att belastningen kommer att öka. En enda ny Riksbanksdepå, Broby i närheten av Arlanda, ska betjäna hela Sverige. Allt ska transporteras dit med en ökad risk för rån.

– Jag är också säker på att det kommer bli ett behov av större växelkassor i butikerna framöver. Fler kommer att betala med 1 000 lappar och kunden vill då ha växel tillbaka. Naturligtvis spelar också bankernas sämre service in. Färre och färre banker hanterar kontanter vilket betyder att det kan bli svårt för butikerna att komplettera sina växelkassor.

I dagsläget är det bara 100 av Nordeas 300 kontor som tar kontanter. SE-banken har kommit längre med kontantfria kontor. Bara 45 av 160 gör det. I Swedbank är det bara 75 av drygt 300 kontor som har kontanthantering kvar.

Utbilda personalen

– Nedläggningstakten går rasande fort. Flera av bankerna talar om att minskningen blir cirka 20 procent per år och det kommer att fortsätta under tiden pengarna ska bytas ut. Bara Handelsbanken och en del fristående sparbanker behåller kontanterna. Helt klart är att bankerna inte tar sin del av ansvaret för att byta sedlar. I storleksordningen 50 miljoner av en miljard kronor kommer att belasta bankerna för uppgradering av kontantautomater. Sedan tillkommer kostnader för värdetransporter men den summan går inte att uppskatta.

Bengt Nilervall uppmanar butikerna att noga och i god tid planera för sedelbytet och se över försäkringsvillkor, värdeskåp, planera hur värdetransportören ska ta hand om dagskassorna.

– Avtala med leverantören av kontanthanteringssystemet i god tid. Mycket viktigt är också att utbilda personalen i hur de kan bli lurade vid växling. Vad gäller för regler för penningtvätt? Säker kontanthantering när det blir mer pengar och hur ska man hantera hotfulla situationer, avslutar Bengt Nilervall.

Text: Claes Hallencreutz

Fakta | sedlar och mynt

Vid årsskiftet fanns det 349 miljoner kronor i sedlar

87 miljoner stycken 20 kronors sedlar

24 miljoner stycken 50 kronors sedlar, varav 4 miljoner utan folieband

94 miljoner 100 kronors sedlar

113 miljoner 500 kronors sedlar

21 miljoner 1000 kronors sedlar, varav 13 miljoner utan folieband

Totala värdet sedlar 91,1 miljarder kronor

Mynt 15 000 ton till ett värde av 1,9 miljarder kronor

Källa: Riksbanken

Tidplan | Utfasning av kontanter

Samtliga sedlar och mynt kommer att bytas ut under tiden fram till sista juni 2017 så när som tiokronan.

31 december 2012 blir 50- och 1 000-lapparna utan folieband ogiltiga

oktober 2015 introduceras nya 20, 50, 200 och 1 000 kronorssedlar

oktober 2015 introduceras nya 1, 2 och 5 kronorsmynt

30 juni 2016 blir gamla 20-, 50- 1 000 lappar ogiltiga

oktober 2016 introduceras nya nya 100 och 500 kronorssedlar

30 juni blir gamla 100 och 500 lapparna och alla gamla mynt utom 10-kronan ogiltiga

När sedlarna blir ogiltiga och inte längre går att använda som betalningsmedel går det under några månader att lösa in sedlarna på bank och därefter på Riksbanken mot avgift.

Källa: Riksbanken