Utan skatterabatten kommer färre ungdomar att anställas

Ända sedan 2007 har unga haft skatterabatt för att lättare komma in i arbetslivet. Det började med att den nuvarande regeringen sänket arbetsgivaravgiften för unga i juli ned till 22,11 procent för personer mellan 18 och 24 år. Två år senare, i januari 2009 sänktes den till 15,49 procent och omfattade då även 25-åringar.

Och i årets budgetproposition aviserade regeringen att avgiften skulle sänkas ytterligare från den första juli i år till 10,21 procent för ungdomar under 23 år medan avgiften för unga mellan 23 och 25 år kvarstår på 15,49 procent. Är man 26 år eller äldre räknas man som vuxen och omfattas av arbetsgivaravgift om 31,42 procent. 

Sju års skattelättnader

I sju har alltså denna skatterabatt underlättat för ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden. Utan den konkurrerar de på samma villkor som erfarna och högre utbildade om jobben liksom med pensionärer som också har en lägre arbetsgivaravgift.

Men nu riskerar många ungdomar att gå miste om möjligheten att få jobb eftersom arbetsgivaravgiften för unga kan komma att höjas till samma nivå som för andra arbetstagare, utom pensionärer.

Det föreslår flera partier, däribland socialdemokraterna. Bakom deras resonemang står bland annat en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Små positiva effekter

Enligt IFAUs undersökning gav 2007 års nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga små men dock positiva effekter på sysselsättningen hävdar rapportförfattarna Johan Egebark och Niklas Kaunitz.

De menar att nedsättningen ökat de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000 till 10 000 jobb tillkommit. Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna år 2009 tycks dock inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen, anser de.

Se den stora bilden

Men ordförande i arbetsmarknadsutskottet, Jessica Polfjärd håller inte med och menar att IFAU visst visat på skatterabattens positiva effekter och att det gäller att se till den större bilden av ungdomsarbetslösheten - inte bara sänkningen av avgiften.

IFAU presenterar också andra fakta i andra undersökningar:

Under åtminstone fem år är en del av den förhöjda arbetslöshetsrisken en direkt effekt av att personen var arbetslös som tonåring.  Att andra faktorer än just ungdomsarbetslösheten i sig spelar roll visar Tomas Hemmingsson och Andreas Lundin i en annan rapport från IFAU. Deras kanske viktigaste resultat i undersökningen är att ungdomars psykiska hälsa, personlighet och förmåga att anpassa sig på skolan och de första jobben förklarar delvis sambandet mellan ungdomsarbetslöshet, senare arbetslöshet och förtidspension.

Sammanfattningsvis, hur hade ungdomsarbetslösheten sett ut om INTE skatterabatten funnits?

Handeln tar stort ansvar

– Handeln har tagit ett stort ansvar och anställt många yngre personer. Utan sänkt kostnad för att anställa den som är under 26 år ger handeln en merkostnad på 41 000 kronor räknat på en medelinkomst, säger Jessica Polfjärd.

Handeln är traditionellt en av de branscher som brukar anställa många ungdomar där cirka 20 procent av dem får anställning i butik.

Inom branschen är det ingen hemlighet att handeln är en av få branscher som har möjlighet att ta sig an ungdomar med de brister i hälsa, personlighet och förmåga att anpassa sig som IFAU presenterar i rapporten. Men det kostar handlarna en rejäl slant - som skatterabatten till viss del backar upp.

Omognare än tidigare

– Visst vill vi hjälpa ungdomar in i arbetslivet och vi behöver dem också som extrapersonal men dagens unga är långtifrån lika anställningsbara som de var för en cirka 15 år sedan, säger Tomas Aronsson, handlare på Ica Kvantum Nacksta i Sundsvall.

Han menar att för varje ung person de anställer måste en erfaren handledare sättas in och hjälpa till med allt i minsta detalj.

Komma i tid, varför då?

– Bara en sådan sak som att behöva komma i tid är som en chock för dem. Vi får lära dem hur viktigt det är att passa tider, att inte bara stå och titta utan att göra något, och så vidare. Dagens ungdomar är mer omogna än tidigare och det leder till mer jobb för oss att anställa dem. Samtidigt är vi en viktig språngbräda för dem in i arbetslivet så visst vill vi hjälpa till.

Om skatterabatten tas bort då hur kommer du agera då?

– Anställa folk över 26 år. Ingen verka tänka på hur hög ungdomsarbetslöshet det skulle vara om vi skulle stå för alla kostnader själv som det medför att anställa ungdomar. I dagsläget har jag ett tiotal anställda under 26 år och jag hoppas jag kommer få fortsätta med att lära upp dem. Men utan skattesänkningen kommer det inte att gå.

Åtråvärda pengar

Men skatterabatten för ungdomar är åtråvärda intäkter för de röd-gröna partierna om de skulle bilda regering.

Enligt IFAU uppgick 2008 summan av de uteblivna arbetsgivaravgifterna till omkring 10 miljarder kronor. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår därmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor. Pengar som dagens opposition hellre vill lägga på bland annat utbildning (s), lärlingsanställningar (sd), olika typer av subventioner, utbildningar och praktik, (mp) och arbetsgaranti inom 90 dagar (v).

Enligt Svensk Handel kommer en höjning av arbetsgivaravgiften för ungdomar kosta handeln drygt fyra miljarder kronor.

Text: Marie Halldestam

Veckans fråga...

1. Vill ni behålla nuvarande nivå på 15,49% för ungdomar under 26 år eller vill ni ta bort ”rabatten” eller vill ni införa någon annan procentsats?

2. Har ni något annat förslag för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Jessica Polfjärd, moderat och ordförande i arbetsmarknadsutskottet:

– Vi vill behålla sänkningen av arbetsgivaravgiften. Handeln och även restauranger är stora arbetsgivare när det gäller att anställa ungdomar. Många ungdomar får sitt första jobb i dom branscherna. Med en sänkt arbetsgivaravgift har vi sänkt tröskeln för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Tobias Setterborg, Folkpartiet:

– Folkpartiet vill behålla den lägre arbetsgivaravgiften för unga. En höjning riskerar att försvåra för särskilt de svagaste ungdomarna att komma in på arbetsmarknaden. Vi är dock öppna för att justera nedsättningen och ytterliga sänka arbetsgivaravgiften för de allra yngsta.

– Vi vill bygga ut lärlingsutbildningarna i nära samarbete med företag och branschorganisationer, så att fler unga får möjligheten att lära sig ett yrke på en arbetsplats. Vi vill också att fler unga ska få en yrkesintroduktionsanställning, som innebär jobb under ett år med viss utbildning och handledning och en något lägre lön. Arbetsgivarna får ett ekonomiskt stöd under tiden.

Fredrik Persson, Socialdemokraterna:

– Vi vill ta bort nedsättning av sociala avgifter. Vi menar att pengarna kan användas bättre. IFAU, Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet har varit kritiska till reformen.

– Trots att Sverige har mycket hög arbetslöshet har många arbetsgivare svårt att hitta personal. En fungerande utbildningspolitik och en effektiv arbetsmarknad är avgörande om vi ska kunna komma tillrätta med arbetslösheten. Vi vill göra omfattande satsningar inom skola, högskola och på arbetsmarknadsutbildning så att människor kan ta det jobb som finns och de nya som växer fram.

Martin Kinnunen, Sverigedemokraterna:

– Vi vill avskaffa den så kallade ungdomsrabatten. Istället föreslår vi att den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgiften helt ska avskaffas för de nio första anställda. Mindre företag skulle då helt slippa betala den allmänna löneavgiften. Vi vill sänka åldersgränsen för starta-eget-bidrag till 18 år samt inrätta riktiga lärlingsanställningar för att förenkla för personer som är nya arbetsmarknaden.

Per Bolund, Miljöpartiet de gröna:

 – Miljöpartiet anser att ungdomsrabatten inte är effektivt användande av skattepengar. De flesta ungdomar behöver inte subventioner för att få jobb. Istället föreslår Miljöpartiet en generell nedsättning av de sociala avgifterna för alla företag med 10 procentenheter upp till en lönesumma på 760 000 kronor. Det skulle gynna handeln bredare än ungdomsrabatten.

– Ja, Miljöpartiet har många förslag som skulle underlätta. Vi föreslår större subventioner för långtidsarbetslösa unga, vi föreslår också större möjligheter till kompletterande utbildning så som Komvux, yrkeshögskola och folkhögskola för dem som saknar tillräcklig utbildning. Möjligheterna till provanställningar och praktik ska naturligtvis också finnas.

Ali Esbati, Vänsterpartiet:

– Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga anställda har gett mycket få och dyra jobb. Vi föreslår därför att nedsättningen tas bort. Istället vill vi att unga ska få hjälp från dag ett på arbetsförmedlingen och garanteras utbildning, praktik eller arbete med avtalsenlig lön senast efter 90 dagars arbetslöshet.

– Vi satsar på lärlingsanställningar inom bristyrken och vill att myndigheter och förvaltningar ska anställa trainees som förberedelse för de stora pensionsavgångarna

Maria Rothzén, Centerpartiet:

 – Vi vill inte bara behålla den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, Centerpartiet går till val på att sänka den ytterligare ned till tio procent, så att ännu fler unga kan få ett jobb att gå till.

– Vi vill införa lärlingslön och satsa på lärlingsutbildningar med stark koppling mellan det lokala näringslivet och skolan.

– Centerpartiet vill också se en reformerad, mer rättvis arbetsrätt som inte sätter de svagaste på arbetsmarknaden i underläge.

Turordningsreglerna bör baseras på kompetens och inte anställningsår. Vi menar också att ett högre tak i a-kassan öppnar upp vägar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Christian Lövgren, Kristdemokraterna:

– Halveringen av arbetsgivaravgiften ser vi som en av de viktigaste åtgärderna för att få ungdomar i arbete och vi har inga planer på att ta bort denna sänkning.

– Vi vill reformera och konkurrensutsätta arbetsförmedlingen där ersättningen till arbetsförmedlaren baseras på hur snabbt den arbetssökande kan få jobb.

Lärlingsanställning ska införas som ny anställningsform och en tvåårig yrkesförberedande utbildning införs.