Nyckelhålet fyller 20 år: Fler ska kunna välja nyckelhålsmärkt lunch

Efter 20 år på marknaden står nyckelhålsmärkta varor för omkring en fjärdedel av omsättningen för livsmedel. Livsmedelsverket tycker att detta är en bra utveckling men vill samtidigt att ännu fler ska få möjlighet att välja nyckelhålsmärkt mat.

- Vi tycker att hälften av matinköpen i dagligvaruhandeln bör bestå av nyckelhålsmärkta produkter, säger Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket.

Nyckelhålet gör det enklare för konsumenten att välja hälsosam mat. För 20 år sedan gällde märkningen 15 livsmedelsgrupper, i dag används symbolen inom 25 olika livsmedelsgrupper.

- Nyckelhålet måste följa med i tiden. Vi jobbar hårt för att kriterierna för symbolen ska gå hand i hand med nya rekommendationer och utvecklingen av nya produkter. Några exempel är kravet på fullkorn i spannmålsgruppen och skärpta villkor inom gruppen för färdigmat, säger Annica Sohlström.

I dag serveras omkring två miljoner luncher på privata restauranger varje dag. Men bara tre procent av lunchgästerna, omkring 60 000, har möjlighet att välja en nyckelhålsmärkt lunch.

- Det finns stora möjligheter att göra det enklare för lunchgästerna att få en hälsosam måltid. Konsumenten som köper matvaror i en butik har idag 2 500 nyckelhålsmärkta varor att välja bland. På restaurang däremot är nyckelhålet inte lika vanligt. Minst var femte lunchgäst borde ha möjlighet att välja en nyckelhålsmärkt lunch, säger Annica Sohlström.

För att stärka arbetet med att sprida nyckelhålsmärkningen till restaurangerna bildades i år den ideella föreningen Nyckelhål på restaurang där Livsmedelsverket ingår som en av medlemmarna. Föreningen ska säkerställa kvaliteten på de måltider och restauranger - som är så kallade nyckelhålsrestauranger enligt Livsmedelsverkets kriterier - och arbeta för att fler lunchgäster ska ha möjlighet att välja nyckelhålsmärkt lunch.

Fakta om nyckelhålet:
Nyckelhålsmärkningen infördes 1989 i syfte att göra det enklare för konsumenten att välja hälsosamt. Från början gällde märkningen 15 livsmedelsgrupper - mjölk och mjölkprodukter, ostar, köttprodukter, matfett, glass och spannmålsprodukter. Märkningen fick bara användas på förpackade livsmedel.

2005 ändrades reglerna så att flera nya livsmedelsgrupper kunde nyckelhålsmärkas. Fisk, frukt och bär samt potatis och grönsaker fick då börja nyckelhålsmärkas även när de är förpackade.

2009 kom nya förändringar med exempelvis krav på fullkorn för spannmålsgrupper (till exempel mjukt och hårt bröd), skärpta villkor inom färdigmatgrupperna och skärpta villkor för sockerarter och salt i några livsmedelsgrupper.

Nyckelhålsmärkningen är frivillig och avgiftsfri.

Läs mer om nyckelhålet:
Livsmedelsverkets webbplats

Nyckelhålsmärkning på restaurang

Nyckelhålsmärkning i Norge

Nyckelhålsmärkning i Danmark

Ytterligare upplysningar:
Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen, Livsmedelsverket, 018-17 56 75
Ulf Bohman, vd Nyckelhålet på restaurang, 0733-46 07 71
Livsmedelsverkets pressjour, 018-17 53 40

Livsmedelsverket arbetar, i konsumenternas intresse, för säkra livsmedel med hög kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Livsmedelsverket är en central myndighet för livsmedelsfrågor som sorterar under Jordbruksdepartementet. Livsmedelsverket har cirka 570 anställda, varav cirka 330 på myndigheten i Uppsala.