Utbrott av magsjuka beror ofta på bristande kunskap om hygien och temperatur

Bristande kunskap om hygien och temperaturens betydelse orsakar de flesta matförgiftningarna. Det visar en sammanställning av misstänkta matförgiftningar 2008, då närmare 1800 fall rapporterades.

- Många utbrott kunde ha undvikits med bättre kunskap om hygien i allmänhet och om handhygien i synnerhet, säger mikrobiolog Mats Lindblad.

En bra handhygien minskar risken för matförgiftningar.

– Enkla åtgärder som att de som hanterar mat har en bra handhygien, att smittbärare inte vistas i köket och att maten håller rätt temperatur räcker för att förhindra de flesta matförgiftningar, säger Mats Lindblad.

Sammanställningar av magsjukeutbrott

Under 2008 inkom 239 rapporter om matförgiftningar med 1791 insjuknade. De visar att bristande kunskap om grundläggande livsmedelshygien är en vanlig orsak till matförgiftning. Detta understryks av en sammanställning av 788 rapporter med 8070 insjuknade under åren 2003-2007.
Sammanställningarna är gjorda av Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet (SMI) och bygger på rapporter från kommuner och kompletterande rapporter från SMI.

Fel temperatur

– Att livsmedel förvaras vid fel temperatur bidrar stort till utbrott. Jag tänker på såväl varmhållning vid för låg temperatur som förvaring av kylvaror i rumstemperatur. För långsam nedkylning är också en riskfaktor. Med rätt temperatur kunde man ha sluppit många utbrott från bakterier som Bacillus cereus, Clostridium perfringens och stafylokocker, säger Mats Lindblad.

Insjuknade

Den sammanlagda rapportstatistiken 2003-2007 visar att den vanligaste smittan via mat är calicivirus. I denna virusfamilj ingår norovirus som orsakar vinterkräksjuka. Under perioden drabbades närmare hälften av de insjuknade, 3746 personer, av calicivirus. Ungefär en tredjedel så många, 1208 personer drabbades av salmonella. Därefter följde Clostridium perfringens, EHEC och Campylobakter.

Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka är ytterst smittsam mellan människor och antalet fall brukar öka under vinterhalvåret, men utbrotten med livsmedel som smittkälla var jämnt spridda över åren.
– Den vanligaste smittvägen är att den som tillagar ätfärdig mat sprider viruset via händerna, konstaterar Mats Lindblad.

Utpekade livsmedel

Smittkällan var oftast okänd, men bufféer, smörgåsar och bagerivaror utpekades i många rapporter, liksom snabbmat som pizza, kebab och hamburgare. Ofta handlade det då om utbrott som orsakats av calicivirus, stafylokocker eller salmonella.
- Många insjuknade också i utbrott med grönsaker eller bär som förorenats redan under odlingen, till exempel calicivirus i hallon eller salmonella i bladgrönsaker och groddar, säger Mats Lindblad.

Mörkertal

Betydligt fler drabbas av matförgiftning än de som myndigheterna får kännedom om. Det är lätt att tro att man är ensam drabbad om ingen i ens omgivning har blivit sjuk.
– Men det kan vara andra som har drabbats från samma restaurang, eller också kan det smittade livsmedlet vara spritt över landet. Så det är bra att ta kontakt med kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, påpekar Mats Lindblad.

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2008 (pdf. Öppnar i nytt fönster)

Rapport 16, 2009: Matförgiftningar i Sverige - analys av rapporterade matförgiftningar 2003-2007 (pdf. Öppnar i nytt fönster)

Ytterligare upplysningar:
Mats Lindblad, mikrobiolog: 018-17 56 95