DEBATT: Ska bonden förbli fattig?

I en dokumentär om den väntande globala matbristen sitter en kinesisk småbrukarkvinna på hela svaret. Hon tittar in i kameran och konstaterar krasst att alla unga flyttar från deras by så fort de kan. De vill ha ett jobb med lön och status och söker lyckan i de växande städerna.
 Värmland sitter hennes bondekolleger på mjölkgårdarna och funderar på samma sak: Varför ska man inte få tjäna pengar på att producera mat?

Mjölkproduktionen står i centrum just nu. Mjölkpriserna har fallit, dock inte kostnaderna för företagen, vilket gjort situationen akut.
Prisrasen på mjölk och spannmål har dock inte synts särskilt mycket i butiken, något som bland annat jordbruksminister Eskil Erlandsson och ansvarig EU-kommissionär Mariann Fischer Boel uppmärksammat. Den sistnämnda uppmanar nu medlemsländernas myndigheter att syna de mäktiga mellanhänderna. Konkurrensen fungerar inte, menar hon - och har helt rätt.

Svensk mjölk har ett enormt starkt varumärke och för att stärka detta ytterligare introducerar nu Milko "Värmlandsmjölk" i butikerna. Så långt allt väl, men det företagarna nu kräver av sina föreningar är att förhandla fram bättre villkor med handeln.
Konsum Värmland har flaggat för att man kan tänka sig att gå bönderna till mötes men undrar om konsumenterna vill betala mer för mjölken. Samtidigt kan man knappast vara omedveten om att vi betalar allt mindre för maten - i jämförelse med annat. Konsumentprisindex visar att livsmedelspriserna idag är 40 procent under KPI jämfört med 1985. Köttet är ännu billigare, detta trots de kraftiga ökningarna under fjolåret.
Rationalisering har varit medlet för att hålla kostnaderna nere, men det här handlar inte om maskiner utan om en verksamhet som kräver omsorg om såväl djur som miljö. Därför är inte effektiviseringen gränslös. Så på lång sikt måste det finnas en bättre lönsamhet för att fler ska våga satsa i denna kapitalkrävande bransch.

Lantbruket är viktigt för en levande landsbygd och en god matkvalitet i Sverige. Men frågan är viktigare än så. Sett ur ett globalt perspektiv är den här frågan avgörande. Se bara på länderna i Afrika och Asien. Där överger ungdomarna sina fattiga hembyar för att söka lyckan i städerna. Jordbruket är primitivt, tungt och framförallt olönsamt. Likväl är dessa fattiga bönders insatser helt avgörande för sina länders överlevnad. Behovet av mat stiger enormt snabbt.

Globalt handlar det därför om att öka produktionen av livsmedel genom bättre lönsamhet hos dem som levererar råvaran. De miljontals tjänstemän de mättar i sina länder jobbar inte gratis och det borde inte heller bönderna göra. De måste få äga sina marker och få utveckla sina företag och de får inte bli utkonkurrerade av prisdumpade varor från väst.

Erik Evestam
Företagsutvecklare
LRF Västra Sverige