Pressmeddelande -

Intelligensaristokrater och arkivmartyrer

Historikern Simon Larsson gör i sin doktorsavhandling en djupdykning i sin egen vetenskap och reflekterar över vetenskaplig skicklighet och historikernas status och roll i samhället. Avhandlingen läggs fram vid Lunds universitet och har genomförts vid Södertörns högskola i Stockholm inom ramen för Forskarskolan i historia.


– Frågan om vetenskaplig kvalitet är dagsaktuell. Men vem ska bedöma kvaliteten? Forskarna själva, staten eller kanske TV-tittarna, undrar Simon Larsson.

Han oroas över att historiker, liksom övriga humanister dras med sviktande självförtroende.

– Det är viktigt att inte anpassa vetenskapen efter kommersiella syften. Historikerna måste själva ta ansvar för sina tolkningar, utan att ta hänsyn till det som är populärt just nu. Det är bara döda fiskar som flyter med strömmen.

Simon Larsson menar också att det är viktigt att komma ihåg att metoderna som används inom naturvetenskapen för att mäta vetenskaplig skicklighet kanske inte passar för humaniora. Bibliometriska mått säger inte hela sanningen.

I avhandlingen konstaterar han att historievetenskapen för hundra år sedan åtnjöt en särskild status vid våra universitet. Ämnet var inte bara administrativt störst utan själva det historiska perspektivet genomsyrade stora delar av den akademiska omgivningen. Så är det inte riktigt längre.

– Historieämnet har blivit mer individuellt. Idag handlar det mer om var och ens egen historia, säger Simon Larsson.

Hans studie omfattar alla tillsättningar av historieprofessorer under första hälften av 1900-talet. Många av dessa tillsättningar var omtvistade. I det avseendet var historieämnet stridigare än andra.

– Kanske var historikerna bara särskilt bra på att författa besvärsskrifter. Jag har gått igenom dessa samt alla protokoll och sakkunnigutlåtande för att få en bild av historikernas syn på sin roll och vetenskaplig skicklighet. Dessa dokument har inte analyserats så systematiskt tidigare, säger Simon Larsson.

Denna genomgång gjorde att han kunde urskilja två grupper av historiker: Intelligensaristokrater och arkivmartyrer. De intellektuella aristokraterna kan beskrivas som karismatiska och självmedvetna historiker, höjda över källorna. Arkivmartyrerna å andra sidan var mer bundna till källorna och hade en bevarande antikvarisk inställning till historien.

Simon Larsson disputerade den 7 maj 2010 med avhandlingen ”Intelligensaristokrater och arkivmartyrer. Normerna för vetenskaplig skicklighet i svensk historieforskning 1900-1945”.

Författaren nås på mejl Simon.Larsson@hist.lu.se eller telefon 0735-365656.

Linda Viberg

Ämnen

  • Utbildning

Regioner

  • Lund

Kontakter

Anna Johansson

Presskontakt Pressansvarig, Kommunikationsavdelningen 046-2227018

Ulrika Oredsson

Presskontakt Pressansvarig, Kommunikationsavdelningen 046-2227028