Låga metanutsläpp från våtmarker

Sverige har som miljömål att till 2010 anlägga våtmarker på en yta motsvarande 17 000 fotbollsplaner. Det finns farhågor att dessa nyanlagda våtmarker kommer bidra till att stora mängder av den aggressiva växthusgasen metan släpps ut i atmosfären. Men en aktuell avhandling från Lunds universitet visar att utsläppen av metan från de anlagda våtmarkerna är väldigt låga.

För att minska övergödning i sjöar och hav har Sverige som miljömål att anlägga eller återskapa 12 000 hektar våtmark fram till år 2010. Dessa våtmarker kommer fungera som fällor för de näringsämnen som riskerar att sippra ut i åar, sjöar och hav.

- Våra resultat visar att våtmarkernas upptag av kväve är väldigt effektivt. Mer än en fjärdedel av Sveriges mål om kväveborttagning kan nås om de planerade våtmarkerna anläggs, säger limnologen Johanna Stadmark som är knuten till ekologiska institutionen vid Lunds universitet.

Johanna Stadmark har undersökt våtmarker i Halland och Skåne. Hon har både undersökt hur mycket kväve som tas upp och hur mycket metangas som bildas. Johanna Stadmarks resultat visar att det är förhållandevis låga halter metangas som avges till atmosfären. Om alla våtmarker anläggs som planerat kommer det innebära en ökning av Sveriges totala metanutsläpp på bara 0,04%.

- Den värmeökning som det ökade metanutsläppet skulle innebära, kan vi kompensera genom att alla svenska personbilar kör 37 km kortare per år. Ett annat alternativ är att vi äter 150 g mindre nötkött per år, säger Johanna Stadmark.

Hennes forskning visar också att det avges extra låga halter av metangas i våtmarker där det förekommer mycket kväve, som bl.a. används i konstgödsel inom jordbruket.

- Det är i just sådana miljöer man vill anlägga våtmarker. Jag anser alltså inte att vi skapar ett växthusgasproblem när vi anlägger våtmarker för att minska övergödningen i våra kustnära vatten, sammanfattar Johanna Stadmark.

kontakta Johanna Stadmark
046-2228366