Pressmeddelande -
Solenergi i nästan alla nya hus är målet för ny internationell satsning
Snart kommer ett nytt EU-direktiv med krav på att alla byggnader från och med år 2020 ska vara närapå nollenergihus, alltså att byggnaderna själva ska producera lika mycket energi som de gör av med. Även befintliga byggnader ska bli mer energieffektiva. För att klara målet behövs flera insatser, bland annat fler solfångare på tak och fasader. Men redan i dag finns en uppsjö av bra produkter och system som alltför sällan används. Förklaringen är bristande kunskap hos bland annat arkitekter, att solenergi-produkterna planeras in för sent samt att dagens produkter sällan har ett arkitektoniskt fungerande och tilltalande utseende.
De här problemen går att lösa. Det menar ca 60 internationella forskare, arkitekter och ingenjörer från sammanlagt femton länder. Nyligen startade de ett forskningsprojekt som godkänts av den internationella organisationen IEA. Med målet att göra det lättare att bygga in solenergisystem i nya och befintliga byggnader är förhoppningen att solenergisystem sedan ska finnas i majoriteten av alla nya byggnader. Ledare för projektet är Maria Wall, arkitekt och forskare inom Energi- och byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola.
– Såväl arkitekter och stadsplanerare som produktutvecklare behöver tekniska lösningar och mer kunskap. Därför kommer vi att jobba fram allt från tips- och rådskrifter och goda exempel för olika målgrupper till att utveckla datorprogram som kan visa hur en viss solfångare kan se ut på fasaden. Arkitekter har även behov av beräkningshjälpmedel som på ett enkelt kan ta reda på hur mycket el och värme som ett visst system kan generera, förklarar Maria Wall.
Solfångare bör planeras in redan när man projekterar för nya byggnader. Idag blir solfångare alltför ofta blir något som man slänger på efteråt. De blir därför inte en arkitektonisk del av fasaderna. På liknande sätt behövs produkter som är så diskreta så att de fungera att sätta på efteråt, vilket ju behövs när befintlig bebyggelse ska energieffektiviseras.
– Har man en trevlig gammal gatumiljö vill man inte stoppa dem fulla med fula solfångare, kommentarer hon.
Även stadsplanerare behöver lära sig mera om hur solenergi kan användas på exempelvis kulturminnesmärkta hus. Överlag behöver de mer kunskap för att kunna identifiera var i staden det är möjligt att arkitektoniskt, tekniskt och energieffektivt kunna integrera solfångare.
– EU har satt upp jättehöga mål. Ska man klara dem behövs oerhört mycket göras på kort tid. För att uppnå ett ”nära nollenergihus” krävs i grunden en byggnad som använder mycket lite energi, exempelvis passivhus. Därefter får man se sig om efter förnybara energikällor för att försörja husen med el och värme, menar Maria Wall.
År 2012 ska det här projektet, ”Solar Energy and Architecture” vara klart.
Från Sverige medverkar, förutom LTH, även White Arkitekter. Den svenska delen av projektet finansieras till största delen av Energimyndigheten.
För mer information, kontakta Maria Wall maria.wall@ebd.lth.se eller tel 046-222 96 62., Läs även här: www.iea-shc.org/task41/ Med anledning av det här projektet kommer en ny doktorand att anställas.
Om solenergi
Solenergi används främst för att värma tappvarmvatten till kök, bad, tvätt etc. Det solvärmda vattnet kan även användas för att värma byggnader under vår och höst, men under vintern när vi har störst värmebehov i byggnader har vi i Sverige inte så mycket sol. I soligare länder kan solenergi i större grad användas året runt. Tappvarmvatten behöver vi däremot året om, vilket gör att denna lösning är vanligast och mest ekonomisk i Sverige. Solenergi kan även användas för att producera el, såsom genom solceller. Solceller är fortfarande ganska dyrt men kostnader går fort ner och i kombination med bidrag för installation kommer nu säkerligen solceller att bli vanligare i bebyggelsen.
Om IEA
IEA, International Energy Agency, bildades 1974 som ett samarbete mellan OECD-länder för att kunna snabbt och effektivt hantera och reducera sitt beroende av olja. IEA har idag 26 medlemmar. Basen för medlemmarnas samverkan uttrycks i deras "Shared goals". Medlemmarnas energiministrar träffas vartannat år och vid dessa tillfällen gör man en avstämning av prioriteringarna för arbetet vilket också tillkännages i en gemensam kommuniké. Forskning och teknikutveckling är en viktig del av arbetet där bland annat Sverige intar en aktiv roll.
Kristina Lindgärde, informationsenheten, Lunds Tekniska Högskola / Lunds universitet
Ämnen
- Utbildning
Regioner
- Lund