Pressmeddelande -
Bionanofibrer av trä blir ledband och senor
Professor Kristiina Oksman och hennes forskargrupp på Luleå tekniska universitet, tillverkar bionanokompositer för användning i ligament i kroppen och för textil- och bilindustrin mm. Basen är nanofibrer av trä som blandas t ex med plast eller kollagen, ett protein som bl a finns i ben, hud, senor och blodkärl.
Cellulosa är den vanligaste organiska substansen i naturen och det basmaterial som Kristiina Oksmans forskning bygger på. Cellulosa används inom en rad olika områden, t ex vid tillverkning av papper, för-packningar, olika slag textilier, läkemedel mm. Kristiina Oksmans forskargrupp arbetar med cellulosa på nanonivå. Genom att bryta ned och studera cellulosan på atomnivå kan forskarna förändra dess egenskaper och använda den i nya sorters bionanomaterial. Cellulosafibern fungerar då som armering i de nya materialen.
- Dagens cellulosafibrer är bara några millimeter långa vilket förhindrar utvecklingen av starka material. Vi försöker att tillverka fibrer som i princip kan bli hur långa som helst så att vi kan få fram bionanokompositer som är väldigt starka.
Tord Gustafsson är forsknings- och utvecklingschef på företaget APC Composite AB i Luleå. Han ser stora utvecklingsmöjligheter för träbaserade nanomaterial.
- Trä på nanonivå är ungefär hundra gånger så starkt och tjugo gånger så styvt som vanligt trä. Lyckas vi få fram ett starkt träbaserat material kan vi ersätta produkter som tillverkas t ex av stål med träbaserade produkter.
I ett pågående EU-projekt provar Luleåforskarna att utveckla ledband och senor tillverkade av en bionano-komposit av cellulosa och kollagen. Tester på djur skeunder hösten. Kombinationen cellulosa och kollagen är kompatibel med kroppen vilket leder till färre avstötningar.
I projektet Bio4energy återvinner forskarna cellulosa från restprodukter från bioetanoltillverkning. Rest-produkterna innehåller 50 procent cellulosa. Det innebär att forskarna kan bidra till att få produktionen av bioetanol att gå runt ekonomiskt eftersom nanocellulosafibrer har ett betydligt högre ekonomiskt värde än vad etanolen har.
Upplysningar: professor Kristiina Oksman, 070-358 53 71 , 0920 - 49 33 71, kristiina.oksman@ltu.se eller informatör Åsa Svedjeholm, 070 339 16 28, 0920 -49 16 28, asse@ltu.se