Hållbara va-system - en fråga om teknik och samhällsförändring

 

LTU-forskarna Annelie Hedström (va-teknik), Staffan Lundström (strömningslära) och Kristina Söderholm (teknikhistoria) har i dagarna beviljats cirka sex miljoner kronor från Formas till två forskningsprojekt som utifrån såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga perspektiv behandlar frågan om hur vi ska uppnå mer hållbara va-system.

Enskilda avloppsanläggningar med reaktiva filtermaterial är ett alternativ till de traditionella infiltrationsanläggningar och markbäddar som är vanligt förekommande utanför tättbebyggda områden. Många av dessa traditionella anläggningar håller inte måttet, vare sig det gäller reningskapacitet eller möjlighet till kretslopp av näringsämnen. Att i stället använda sig av reaktiva filteranläggningar skulle kunna öka reningskapaciteten avsevärt eftersom fosfor lättare binds till filtret.

- Det i sin tur skulle innebära en stor miljöförbättring eftersom enskilda avlopp står för cirka 20 procent av fosforutsläppen i Sverige, något som har stor miljöpåverkan på små sjöar och vattendrag, säger Annelie Hedström, universitetslektor i va-teknik.

Reaktiva filtermaterial finns redan på den kommersiella marknaden, men något säkert sätt att bedöma materialens livslängd finns ännu inte, något som gör att det är mycket svårt att dimensionera de nya anläggningarna.

- Målet med vårt forskningsprojekt är därför att ta fram metoder för att bestämma materialens livslängd, säger Staffan Lundström, professor i strömningslära.

Kristina Söderholm ska tillsammans med Elin Wihlborg (Linköpings universitet) och Per Assmo (Högskolan Väst) studera det som kan betecknas som en "politisering" av kommunala sociotekniska system under 1900-talet - och då bland annat va-systemen. Dessa byggdes upp av en liten grupp va-konsulter runt om i Sverige i en tid när va-tekniken såväl som flertalet relaterade vetenskaper, exempelvis bakteriologin, var stadd i dramatisk utveckling.

- Många va-system byggdes upp med inslag av helt obeprövad teknik, det handlade om mycket stora och djärva investeringar för flertalet kommuner när de beslutade att bygga upp de va-system som så radikalt skulle komma att förändra kommuninvånarnas dagliga liv, säger universitetslektor Kristina Söderholm.

Den situationen är inte helt olik den ett stort antal kommuner står inför i dag i arbetet för en mer hållbar utveckling när det gäller bland annat vatten och avlopp. Forskning visar att det i många fall torde handla om lika djärva och radikala förändringar som måste till - förutsättningarna är emellertid genomgripande annorlunda för dagens kommuner.

- Framför allt har va-systemet - precis som andra infrastrukturella system - generellt sett blivit tröga för förändring, detta till följd av att de fått ett mycket stort antal dagliga användare och en omfattande administrativ apparat fästade vid sig. Dessutom har den kommunala förvaltningen fått ett mycket större verksamhets- och ansvarsområde och inte minst blivit mer demokratiskt under 1900-talet, vilket bidrar till trögheten, säger Kristina Söderholm.

Ett centralt mål med forskningsprojektet är att låta lärdomar från radikala sociotekniska förändringar i det förflutna ge oss nya perspektiv på hur de bör förvaltas i dag.

Upplysningar:

Universitetslektor Annelie Hedström, tel. 0920-49 23 09, annelie.hedstrom@ltu.se

Universitetslektor Kristina Söderholm, tel. 0920-49 15 41, kristina.soderholm@ltu.se

Professor Staffan Lundström, tel. 0920-49 23 92, 070-388 23 92, staffan.lundstrom@ltu.se

eller

universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se