Höftledspatienter gynnas av ny forskning i biotribologi

Evelina Enkvist, doktorand och Nazanin Emami, som
leder forskargruppen vid Luleå tekniska universitet.
Foto Leif Nyberg.

Främmande material i människokroppen, som t ex implantat för höft- och knä leder, kan förbättras genom pågående biotribologisk forskning om smörjning, nötning och friktion. Forskare vid Luleå tekniska universitet kan genom sin forskning minska frekvensen av smärtsamma höftledsoperationer och sänka sjukvårdens kostnader.

- Vår forskning kommer att ta ett rejält steg framåt när vårt forskarteam förstärks med totalt tre doktorander och vi kommer att inrikta oss på tre olika projekt där bl a nya förstärkta material med hjälp av nanopartiklar är i fokus, säger universitetslektor Nazanin Emami som leder forskningen i biotribologi inom Avdelningen för maskinelement vid Luleå tekniska universitet.

Två kvinnliga doktorander har nyligen anställts och Nazanin Emami hoppas att kunna attrahera fler kvinnor som vill forska om biotribologi. De senaste 50 åren har höftimplantat spelat en stor roll för patienter med höftproblem. Efter operation har de kunnat leva ett normalt liv. Det är idag en vanlig och en framgångsrik kirurgi i världen, men det finns problem. I teorin ska ett höftimplantat kunna fungera livet ut. men i verkligheten håller det bara 12-15 år. Ungefär 6-10 % i Sverige måste göras om, vilket innebär en omfattande smärtsam kirurgi för patienten när gamla implantat ska tas bort, och stora kostnader för samhället.

- Det är här vår forskning kommer in i bilden. Vi vill förlänga livslängden på implantat, säger Nazanin Emami

Luleå tekniska universitet bedriver tre olika forskningsprojekt på området, i samarbete med Umeå Universitet via Centrum för medicinsk teknik och fysik (CMTF), Leeds University i Storbritannien, Aveiro University i Portugal och med olika företag. Höft- och knäimplantat är det som forskarna inriktar sig på. Ett höftimplantat är oftast gjort i metaller, vars ena del fästs i underbenet (lårbenen) och i sin övre del har en kula i topp (keram eller metallisk) som rör sig mot en skål av polymer som är infäst i en hållare i höftbenet. Ett av projekten går ut på att förstärka polymerer med hjälp av nanopartiklar och biomolekyler.

- Vi har kommit en bra bit på väg och när vi har den nya kompositen ska den testas tribologiskt mot ett jämförande material, säger hon.

Det innebär bl. a. att ta reda på hur det nya materialet fungerar mot metaller som (krom-kobalt legering) eller keramer och med synovialvätska, som är kroppens naturliga smörjmedel. I det andra forskningsprojektet ska man bl. a. undersöka biologiska effekter av små partiklar som lossnat vid nötning av de två olika materialen och det tredje projektet handlar om att titta på frätning, eller korrosion, av ett nytt material för implantat.