Hur styra mot ett fossilfritt resande?

Vilka styrmedel kan behövas för att svenska hushåll ska ställa om till fossilfria transportmedel, och hur påverkar regionala skillnader styrmedlens effektivitet? Det ska forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet undersöka i ett treårigt projekt finansierat av Naturvårdsverket.

– För att nå målet med en fossiloberoende fordonsflotta 2030 kommer olika styrmedel att behövas. Men om dessa inte är anpassade efter olika regionala förutsättningar kan de bli onödigt kostsamma, både för samhället och för enskilda individer. Det är sannolikt inte samhällsekonomiskt effektivt med styrmedel som exempelvis riktar sig mot att alla ska köra elbilar, eftersom geografiska och demografiska skillnader leder till olika kostnader för införandet av elbilar i olika delar av landet, säger Linda Wårell, biträdande professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Regionala förutsättningar påverkar attityder och val

I projektet ska forskarna undersöka fem svenska kommuner av varierande storlek, för att ta reda på om regionala förutsättningar påverkar individers inställning till och kostnad för att välja fossiloberoende transportalternativ. Forskarna menar att det kan finnas stora skillnader beroende på om man bor i en storstad eller mindre ort, i norr eller i söder.

– Ett tydligt exempel är när högre beskattning på bränsle diskuteras. Då bli de regionala skillnaderna märkbara och det uppstår spänningar. I områden där det inte finns alternativa färdmedel blir bilen ett viktigt transportmedel. Vi ska studera vilka konsekvenser olika åtgärder skulle få för människor i olika delar av landet, vilka som gynnas eller missgynnas av olika åtgärder, säger Kristina Ek, biträdande professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, och fortsätter:

– Vi kommer även att studera konsekvenserna av att till exempel ge subventioner till elbilar i storstadsregioner. Det är troligt att rabatten går till de mest välbeställda, som köper en ny liknande bil i vilket fall, så en sådan åtgärd kan kanske ifrågasättas ur ett fördelningsperspektiv. Och när någon väl har köpt en elbil kostar den dessutom lite att köra. Utsläppen minskar, men man kanske kör mer och därmed ökar trängseln i innerstan.

Osäkerhet kring framtidens transportalternativ

Forskarna förklarar att det pågår mycket forskning om hur Sverige ska göra för att uppnå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, samtidigt som det finns en stor osäkerhet inför framtiden.

– I dag vet vi att vi har elbilar och att det finns biodrivmedel. Men vi vet inte vad som blir det vanligaste transportalternativet i framtiden. Det kan vara så att hela vårt transportsätt kommer förändras i snabbare takt än vi förväntar oss med digitalisering, robotisering och förarlösa bilar, säger Kristina Ek.

Linda Wårell påpekar att det kan finns regionala skillnader i hur denna typ av förändringar uppfattas.

– För många kan bilen ha ett stort symbolvärde. Därför kan det till exempel vara ett hinder för omställningen om många vill äga sin bil, och köra den själv. Vår forskning ska mynna ut i en diskussion om olika styrmedels lämplighet, vilka som kan ha störst effekt och vilka åtgärder som behövs i olika delar av landet.

Projektet “The impact of regional differences on transport policy effectiveness” finansieras av Naturvårdsverket med 3 380 000 kronor och löper under tre år.

Vid frågor, kontakta:
Linda Wårell, biträdande professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 19 41, e-post: linda.warell@ltu.se.

Kristina Ek, biträdande professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 23 01, e-post: kristina.ek@ltu.se.

Den bifogade bilden på forskarna får användas fritt i redaktionella sammanhang. Foto: Luleå tekniska universitet.