Gå direkt till innehåll
Målet är att mildra markkonflikter i Sápmi

Pressmeddelande -

Målet är att mildra markkonflikter i Sápmi

Det svenska planeringssystemet har svårt att hantera storskaliga markkonflikter och fokuserar främst på den urbana miljön. Flera av de metaller som behövs för den gröna omställningen till batterier, vindkraftverk och solceller finns på renbetesmark och påverkar vidsträckta områden långt från tätorten. Det ökar risken för storskaliga konflikter, utan de rätta verktygen att hantera dem.

– Vi vill utveckla instrument som kan användas för strategisk planering på landskapsnivå där myndigheter, samebyar, gruvnäring och andra intressenter samarbetar för att identifiera mer eller mindre lämpliga områden för gruvetableringar, säger Christina Allard, professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och projektledare för det nya tvärvetenskapliga forskningsprojektet.

Samerna som urfolk och renskötande samer i synnerhet har särskilda rättigheter som måste beaktas i planering och beslutsprocesser. Forskargruppen kommer därför att studera goda exempel från Nya Zeeland, Kanada, Norge och Finland där planinstrument som tar hänsyn till urfolks rättigheter och traditionella markanvändning används vid bland annat gruvetableringar.

– Förutsättningarna för planering varierar förstås i olika länder. Det går inte att kopiera ett annat lands planeringsinstrument rakt av. Instrumentet måste anpassas till de rättsliga, politiska och kulturella ramverk som gäller här, säger Christina Allard.

Genom att involvera de som faktiskt berörs av besluten i forskningsprocessen hoppas forskarna få en fördjupad bild av de förhållanden som sätter ramarna för ett svenskt planeringsinstrument. Den deltagande forskningsansatsen handlar också om att utforska aktörernas förståelse av vad som är en rättvis process.

Forskarna kommer att samarbeta med bland annat Region Norrbotten och Västerbotten samt länsstyrelserna i dessa län, SGU, Sametinget, Svenska samernas riksförbund, Svemin , Svenskt näringslivs branschorganisation för gruvor, mineral och metallproducenter, samt flera samebyar i Norrbotten och Västerbotten.

Projektet är tvärvetenskapligt med forskare från flera lärosäten och andra forskningsinstitut som Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet och Ájtte– Svenskt fjäll och samemuseum.

Kontakt: Christina Allard, projektledare och biträdande professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, christina.allard@ltu.se, 0920- 49 13 79

Ämnen

Regioner


Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF, ledande internationella universitet samt med regionala och nationella aktörer. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,9 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 815 anställda och 19 155 studenter.
Läs mer på www.ltu.se och följ oss gärna på Twitter: @LTUniv och LinkedIn 

Kontakter

Katarina Karlsson

Katarina Karlsson

Presskontakt Pressansvarig Luleå tekniska universitet 0920 49 21 28

Forskning och utbildning i världsklass

Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår vetenskapliga som konstnärliga forskning och utbildning bedrivs i nära samarbete med internationella, nationella och regionala företag, offentliga aktörer och ledande universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 2,0 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 500 anställda och har 17 900 studenter.
Läs mer på www.ltu.se.

Luleå tekniska universitet
971 87 Luleå