Gå direkt till innehåll
Nanofibrer av slam från cellulosabruk – en succé

Pressmeddelande -

Nanofibrer av slam från cellulosabruk – en succé

Mehdi Jonoobi, Post doktor, vid institutionen för teknikvetenskap- och matematik vid LTU

Bara vid Domsjö fabriker ger tillverkningsprocessen av specialcellulosa, som används till bland annat viskostyger, ett tusen ton slam som restprodukt varje år. I dagsläget återanvänds slammet inte. Det är denna industriella restprodukt från en av Sveriges största cellulosabruk som forskare vid LTU intresserat sig för. Projektet med cellulosaslam visar sig nu vara en ekonomisk och miljömässig lyckoträff.

- Det här är helt klart den bästa behållningen vi har fått vid tillverkning av cellulosa nanofibrer från en biorestprodukt. Förmodligen är det här en väldigt lönsam produktion som fler cellulosabruk borde intressera sig för, säger Kristiina Oksman, professor vid LTU.

För några år sedan släppte cellulosabruken i Sverige ut vissa av sina restprodukter som slam i havet. Det är numera förbjudet och slammet lagras i stora cisterner på land. Just detta cellulosaslam möjliggör nu den hittills mest lönsamma tillverkning av cellulosa nanofibrer från biorestprodukter. Behållningen vid tillverkning av cellulosa nanofibrer ur slammet är 95 %, att jämföra med cellulosa nanofibertillverkning ur träspån 48 %, lignin rester 48% , morotsrester 20 %, korn 14 % och gräs 13 %.

-  Att separera cellulosa nanofibrer från biorestprodukter tar mycket energi men när vi separerar restprodukten från Domsjö är förlusten liten. Specialcellulosan från Domsjö är dessutom väldigt ren och det innebär att fibrerna inte behöver behandlas innan tillverkningen av cellulosa nanofibrerna, säger professorKristiina Oksman.

Resultatet av återanvändning av slam kan i det här fallet bli billigare och mer miljövänliga mjölkkartonger och andra pappers- och förpackningsprodukter. Forskning är en del av projektet Bio4Energy.  

- Vårt mål i det projektet är att skapa nya material av restprodukter och därigenom öka hela värdet i produktionskedjan. Nu har Smurfit Kappa hört av sig och vill att vi undersöker förutsättningarna för deras cellulosaslam, sägerKristiina Oksman.

Cellulosa nanofibrerna i papper tillverkat av slammet är förmodligen kortare än cellulosafiber i papper tillverkat av pappersmassa. Däremot blir pappret av cellulosaslammet väldigt tätt, och ger mycket större yta. 

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Katarina Karlsson

Katarina Karlsson

Presskontakt Pressansvarig Luleå tekniska universitet 0920 49 21 28

Forskning och utbildning i världsklass

Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår vetenskapliga som konstnärliga forskning och utbildning bedrivs i nära samarbete med internationella, nationella och regionala företag, offentliga aktörer och ledande universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 2,0 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 500 anställda och har 17 900 studenter.
Läs mer på www.ltu.se.

Luleå tekniska universitet
971 87 Luleå