Hälften av alla kvinnor och nästan en fjärdedel av alla män i Sverige drabbas någon gång i livet av en fraktur beroende på osteoporos, benskörhet. Lundbergs Forskningsstiftelse anslår i år 3,3 miljoner kronor till professor Claes Ohlsson. Han bedriver världsledande forskning inom osteoporos i syfte att utveckla effektiva och säkra behandlingsmetoder.
Patienter med spridd cancer har ofta en dålig prognos eftersom det saknas effektiva behandlingar. Genom att använda radioaktiva läkemedel, som både finner och behandlar tumörer, studerar professor Eva Forssell-Aronsson nya behandlingar för just spridd tumörsjukdom. Dessutom undersöker hon hur biverkningarna kan begränsas.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk vetenskaplig forskning med drygt 950 MSEK. Årets anslag uppgår till 37 miljoner kronor och fördelas på 14 forskningsprojekt inom de forskningsområden som stiftelsen främjar - cancer, njursjukdomar och ortopedi.
Tarmens betydelse för hälsan påtalas allt oftare. Professor Fredrik Bäckheds forskning går ut på att få mer kunskap om tarmbakteriernas roll vid folksjukdomar som njursvikt, diabetes och fetma. Ett anslag om 3,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse används till avancerad teknik som möjliggör analyser av cellernas energiproduktion.
Efter klimakteriet ökar risken för kvinnor att utveckla både ledgångsreumatism och benskörhet. Behandling med östrogen hjälper men medför risk för allvarliga bieffekter. Därför vill Ulrika Islander bidra till utvecklingen av nya läkemedel med östrogenets goda verkningar, men utan de negativa. 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till en cellsorterare.
Genom att använda stamceller är det möjligt att skapa vävnad som kan användas då brosk, ben eller bindväv behöver ersättas, till exempel efter cancerkirurgi eller vid missbildningar och skador. I kombination med biobläck* kan sedan den odlade vävnaden skrivas ut i en 3D-bioskrivare i precis den form som patienten behöver.
Malignt melanom i ögat med spridning till levern är en cancerform med dyster prognos eftersom det saknas effektiv behandling. Men det kan ändras. Under sommaren har en studie startat som är ett första steg mot en individbaserad behandling. Ett anslag om fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse år 2019 gjorde det möjligt för forskarna att köpa in avancerad teknik.
Sedan 1982 har IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse stöttat forskning inom cancer, njursjukdomar och ortopedi med ca 900 miljoner kronor. Anslagen går främst till teknisk forskningsutrustning. Den 15 juni är sista dagen för att söka pengar för 2021.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Ibland är den aggressiv och bildar metastaser. I nuläget vet forskarna inte varför. Mer kunskap om könshormoner kan leda till effektivare behandling av både prostata-, bröst- och äggstockscancer. Forskaren Matti Poutanen vid Sahlgrenska akademin studerar därför könshormonernas biologi och beteende i minsta detalj.
En helt ny typ av mikroskopiplattform ska öka tydligheten vid diagnosticering av cancertumörer. Metoden genererar stora mängder information att tolka, vilket sker med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken innebär också nya möjligheter för hjärnforskningen. Lundbergs Forskningsstiftelse har anslagit en miljon kronor till biträdande forskaren Nils Norlin vid Lunds universitet för uppbyggna
Mikrovågsteknik kan snart bidra till snabbare och bättre diagnos och behandling av bland annat stroke och cancer. Förutom att ge tydligare bilder än röntgen i vissa medicinska sammanhang är mikrovågstekniken dessutom oskadlig, portabel och billig. Ett anslag om 3,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse främjar utvecklingen av den nya tekniken för användning inom tumörbehandling.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse bidrar till finansieringen av en ny professur i pedagogik vid Göteborgs universitet med fokus på främjande av lärande genom datavisualisering och AI. Rekryteringsprocessen har nu avslutats och den 15 april tillträder professor Lena Pareto sin tjänst, som delvis förläggs till vetenskapscentret Universeum i Göteborg.