Att med hjälp av 4D-printning framställa naturligt ben och brosk och därigenom kunna hjälpa både de vars frakturer inte läker och tusentals artrospatienter – det är visionen för Anders Aspberg, Deepak Raina och Magnus Tägil. Deras olika kompetenser från klinisk ortopedi och forskning om vävnader, biomaterial, ben och brosk kompletterar varandra i det forskningsprojekt som nu effektiviseras.
Prognosen för lungcancer är sämre än för många andra cancerformer, men utvecklingen av nya behandlingar går snabbt framåt. Volkan Sayin och hans forskargrupp har nyligen konstaterat att patientens ålder spelar mycket stor roll för hur lungcancer utvecklas – kunskap som på sikt kan förändra både forskning och behandlingar. De studerar också kostens påverkan och potential att användas i behandling.
Möjligheten att behandla ledgångsreumatism har utvecklats mycket på senare år, men 30–40 procent av de som drabbas av sjukdomen svarar inte på de moderna behandlingarna. Ett anslag om 3,4 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse stärker nu forskning som syftar till att utveckla mer precisa läkemedel. Pengarna går till ny teknik för preparering av vävnadsprover.
Alexandra Stubelius utvecklar nanomediciner – läkemedel baserade på nanopartiklar som gör nytta på rätt ställe utan att ge biverkningar. Nu studerar hon hur sådana läkemedel kan hjälpa patienter med artros. I dagsläget saknas effektiv behandling för artros – en sjukdom som 25 procent av alla svenskar över 50 år har.
De senaste decenniernas utveckling av behandlingsmetoder har lett till betydligt längre överlevnad vid många former av cancer. För cancer i urinblåsan har tyvärr inte samma starka utveckling skett, trots att det är en av de tio vanligaste formerna av cancer och orsak till över 200 000 dödsfall i världen årligen.
Tre procent av alla gravida insjuknar i havandeskapsförgiftning, numera oftast kallat preeklampsi. Globalt är dödligheten hög. De kvinnor som får behandling och överlever får bestående skador på hjärta och blodkärl och ökad risk för permanenta njurskador. Professor Stefan Hansson studerar varför preeklampsi uppstår och hur proteinet A1M kan fungera som läkemedel.
Inför operationer av felläkta handleder och barns missbildade underarmar planeras ingreppen med hjälp av vanliga röntgenbilder. Dessa ger förhållandevis lite information till kirurgen vilket bidrar till att operationerna blir oförutsägbara och långvariga. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till apparatur för virtuell planering av handledsoperationer.
Benskörhet och artros är globala folksjukdomar. Stamcellerna i benmärgen spelar en viktig roll i varför de uppstår. En ny banbrytande metod i kombination med teknik i framkant, finansierad av 4,2 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse, gör det möjligt för professor Andrei Chagin och hans team att skapa ny kunskap om vad som påverkar stamcellernas beteende.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk forskning med över en miljard kronor. Inom ramen för 2022 års anslag fördelas drygt 34 miljoner kronor på 16 forskningsprojekt, huvudsakligen inom de forskningsområden som stiftelsen främst gagnar - cancer, njursjukdomar och ortopedi.
Sedan instiftandet 1982 har IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse delat ut över en miljard kronor till forskning om cancer, ortopedi och njursjukdomar. Stiftelsen prioriterar anslag till medicinsk teknik. Vid jubileumsfirandet den 28 september tillkännagavs en donation om 15 MSEK till ett forskningsprojekt om det samhällsekonomiska värdet av medicinsk teknologi.
Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv sjukdom. Hos majoriteten av patienterna har cancern redan spridit sig när sjukdomen upptäcks och då har sjukvården inte någon effektiv behandling att erbjuda. Forskaren Roberto Valente ska i en studie utvärdera en möjlig ny metod som han tror kan förbättra överlevnaden för de med spridd pankreascancer.
Mammografi räddar liv genom att upptäcka bröstcancer. Men alla tumörer hittas inte. Professor Sophia Zackrisson bygger tillsammans med sin forskargrupp en bilddatabas med drygt 500 000 digitala mammografier. Den ska bidra till att både förbättra bedömningen av risken olika kvinnor löper att få bröstcancer och kunskap om hur 3D-mammografi och AI kan göra att fler bröstcancerfall upptäcks tidigt.