Mikroskopteknik för cancerforskning utvecklas i Lund

En avancerad mikroskopiplattform utvecklas vid Lunds universitet, som kan förändra framtidens diagnostik och behandling av cancer. Genom att kombinera flera avbildningstekniker skapas möjligheten att studera vävnader och celler i 3D med en detaljrikedom som hittills varit omöjlig att uppnå. Denna innovation kan på sikt leda till bättre prognoser och mer individanpassad behandling för cancerpatienter. Projektet får 1,3 miljoner kronor i anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse.

– Idag är många avancerade cancerbehandlingar, som immunterapi, oerhört kostsamma och fungerar bara för en minoritet av patienterna. Genom att bättre förstå sjukdomens egenskaper i 3D kan vi på sikt hjälpa läkare att välja rätt behandling från början och därmed spara både tid och resurser, samt minska patientens lidande, säger Nils Norlin, biträdande forskare vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

Föreställ er kunna se en tumör inifrån, i tre dimensioner, och med en detaljrikedom som aldrig tidigare varit möjlig. Det är precis vad forskare vid Lunds universitet arbetar med att möjliggöra. I stället för att köpa färdiga mikroskop har forskarteamet valt att bygga sin egen plattform från grunden. Detta ger dem inte bara större kontroll över teknologin, utan också en ekonomisk fördel – systemet ger upp till tre till fyra gånger mer värde för pengarna jämfört med etablerade lösningar.

– Genom att bygga systemet själva kan vi testa idéer som ännu inte finns på marknaden. Vi kombinerar tre olika teknologier för att göra en multiplex-inmärkning av vävnad och celler, vilket möjliggör en mer omfattande molekylär profilering. Vi använder AI bland annat för att automatisera bildanalys, till exempel genom att identifiera och klassificera olika celltyper. I framtiden kan vi tänka oss att använda AI för att styra själva mikroskopet. Det frigör tid för mig att fokusera på andra viktiga uppgifter, som att tolka resultaten och formulera nya forskningsfrågor, säger Nils Norlin.

Traditionella metoder för vävnadsanalys bygger ofta på att prover skivas i tunna snitt, vilket gör det svårt att se helheten. Med den nya tekniken kan forskarna i stället analysera vävnad i tre dimensioner och på så sätt få en mer exakt bild av cellinteraktioner och, exempelvis tumörers mikromiljö, vilket kan spela en viktig roll i utvecklingen av precisionsmedicin. I dagsläget är det betydligt enklare att diagnostisera cancer, jämfört med att förutse vilken behandling som är mest effektiv för en enskild patient, detta är en av de stora utmaningar vi vill adressera i detta projekt.

Projektet har redan väckt stort intresse inom flera forskningsfält, från immunologi och lungforskning till cancer och biofysik. Forskarteamet ser framför sig ett nära samarbete med Lunds universitets bioimaging-centrum (LBIC) och andra forskningsgrupper.

– Det är oerhört motiverande att se hur många som vill testa tekniken och tillämpa den på deras frågeställningar. Det gör oss övertygade att detta inte bara blir ett instrument för vår egen forskning, utan också kommer kunna bli en resurs som fler forskare kan använda i framtiden. Längre fram skulle vissa av arbetsflödena vi tar fram kunna bli användbara i klinik och gynna både patienter och sjukvården i stort, säger Nils Norlin.