Ny kunskap om tumörcellernas mikromiljö kan bidra till utveckling av effektivare behandlingar för patienter med lymfom. Professor Sara Ek fokuserar nu på mantelcellslymfom, MCL, en typ av lymfom som ofta är svårbehandlad. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse har möjliggjort inköp av ny apparatur.
Sedan IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades 1982 har den bidragit med över en miljard kronor till medicinsk forskning. Inom ramen för 2024 års anslag fördelas 43 miljoner kronor på 16 forskningsprojekt, främst inom de forskningsområden som stiftelsen i första hand gagnar; cancer, ortopedi och njursjukdomar.
Med mycket avancerad teknik och toppmoderna metoder studerar forskaren Joan Camuñas enskilda celler i jakt på ny kunskap om deras funktion vid uppkomst av njursjukdom. På lång sikt är målet att kunna utveckla individuellt anpassade läkemedel. 1,6 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny teknologi som effektiviserar arbetet väsentligt.
Hjärtat mår bra av testosteron. Det visar sig bland annat genom att den nedtryckning av testosteronet som ofta ingår i behandling av prostatacancer medför en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Professor Åsa Tivesten studerar enskilda cellers aktivitet för att ta reda på vad det är testosteronet gör som är så fördelaktigt för hjärtat. Avancerad apparatur gör det nu möjligt att utvärdera en ny hypotes.
Hepatocellulärt carcinom, HCC, är en leversjukdom med dålig prognos och en av få cancerformer som ökar i både förekomst och dödlighet. Professor Margit Mahlapuus forskning går ut på att hitta nya behandlingsformer för HCC. Tre miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har möjliggjort inköp av ett avancerat mikroskop som accelererar arbetet betydligt.
Det är väl känt att fysisk aktivitet och bra kost är viktiga förutsättningar för god hälsa. Ändå är det väldigt svårt för många att ändra på ohälsosamma vanor. Professor Mats Börjesson och docent Daniel Arvidsson vill stärka människors förmåga att förändra beteende avseende kost och fysisk aktivitet.
I syfte att förstå varför och hur vissa njursjukdomar uppstår kommer professor Diana Karpman att utveckla en avancerad teknik kallad organ-on-a-chip som gör det möjligt att härma njurens filtrationsnystan. Två miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till utrustning som krävs för att utveckla ett chip med vilket hon kan studera njurcellernas interaktioner under flöde.
Processerna bakom regenerering och cancerbildning har mycket gemensamt. Forskaren Nicholas Leigh studerar både sambanden och skillnaderna. På lång sikt kan det leda till nya sätt att behandla cancer. Ett anslag om tre miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till modern teknik som öppnar helt nya möjligheter för hans forskning.
Med en kommande studie vid Carlanderska sjukhuset i Göteborg vill man visa att det är möjligt att radikalt minska antalet frakturer som sker på grund av benskörhet. Ett anslag om 1,4 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har använts till inköp av modern utrusning för bentäthetsmätning vars tydliga bilder kan stärka patientdialogen.
Genom att utsätta cancertumörer för värme är det möjligt att dels ta död på tumörvävnad dels öka effekten av strålning och cytostatika. Hana Dobsicek Trefna utvecklar en metod, baserad på värme från mikrovågor, för behandling av hjärntumörer, i första hand hos barn. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till komponenter och teknik som tar hennes forskning till nästa steg.
Rikard Landberg utvecklar nya metoder för analys av D-vitamin i blod- och fettvävnadsprover. Därmed förbättrar han andra forskares möjligheter att studera D-vitaminets betydelse för uppkomsten av olika sjukdomar samtidigt som han stärker utvecklingen inom precisionsmedicin. Med finare analysmetoder kan mer information hämtas från värdefulla blod- och fettvävnadsprover som sparats under lång tid.
Professor Eva Angenete och hennes forskargrupp vill bidra till ökad livskvalitet och längre överlevnad för patienter som behandlas för tjock- och ändtarmscancer. Ett nytt mikroskop, inköpt med medel från Lundbergs Forskningsstiftelse, bidrar till att forskarna snabbare kan få fram kunskap som möjliggör mer individualiserade och därmed bättre behandlingar.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse stöttar forskning inom cancer, njursjukdomar och ortopedi. Sedan 1982 då stiftelsen grundades har sammanlagt 1 014 miljoner kronor delats ut till svensk forskning och sjukvård. Anslagen går främst till teknisk forskningsutrustning och apparatur. 15 juni är sista ansökningsdag för 2023 års anslag.
Prognosen för lungcancer är sämre än för många andra cancerformer, men utvecklingen av nya behandlingar går snabbt framåt. Volkan Sayin och hans forskargrupp har nyligen konstaterat att patientens ålder spelar mycket stor roll för hur lungcancer utvecklas – kunskap som på sikt kan förändra både forskning och behandlingar. De studerar också kostens påverkan och potential att användas i behandling.
Inför operationer av felläkta handleder och barns missbildade underarmar planeras ingreppen med hjälp av vanliga röntgenbilder. Dessa ger förhållandevis lite information till kirurgen vilket bidrar till att operationerna blir oförutsägbara och långvariga. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till apparatur för virtuell planering av handledsoperationer.
Benskörhet och artros är globala folksjukdomar. Stamcellerna i benmärgen spelar en viktig roll i varför de uppstår. En ny banbrytande metod i kombination med teknik i framkant, finansierad av 4,2 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse, gör det möjligt för professor Andrei Chagin och hans team att skapa ny kunskap om vad som påverkar stamcellernas beteende.
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk forskning med över en miljard kronor. Inom ramen för 2022 års anslag fördelas drygt 34 miljoner kronor på 16 forskningsprojekt, huvudsakligen inom de forskningsområden som stiftelsen främst gagnar - cancer, njursjukdomar och ortopedi.
Mammografi räddar liv genom att upptäcka bröstcancer. Men alla tumörer hittas inte. Professor Sophia Zackrisson bygger tillsammans med sin forskargrupp en bilddatabas med drygt 500 000 digitala mammografier. Den ska bidra till att både förbättra bedömningen av risken olika kvinnor löper att få bröstcancer och kunskap om hur 3D-mammografi och AI kan göra att fler bröstcancerfall upptäcks tidigt.
Med nya radioaktiva läkemedel och nya metoder vill sjukhusfysiker Maria Holstensson utveckla precisionen i diagnostiken av olika typer av cancer. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till avancerad teknik som kan bidra till banbrytande framsteg inom precisionsmedicin.
En benförankrad protes innebär en helt annan livskvalitet än en konventionell protes för den som tvingats amputera till exempel ett ben. I dagsläget begränsas antalet patienter som kan få ett implantat av att de måste ha god läkningsförmåga. Professor Anders Palmquist studerar vad som händer i mötet mellan implantatets yta och patienternas benvävnad.
