Finsk bygglag 2025: Utmaningar och möjligheter för el- och VVS-tillverkare

I början av 2025 går den finska byggbranschen in i en ny fas i och med implementeringen av den nya bygglagen. Den nya lagen integrerar på ett detaljerat sätt klimatåtgärder i bygglagstiftningen, vilket kräver betydande förändringar i byggsektorns verksamheter. En av de viktigaste förändringarna ur el- och VVS-tillverkarnas perspektiv är kravet på datamodeller och detaljerade energi- och klimatanalyser.

Den nuvarande markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och dess förordning (895/1999) har reglerat byggsektorn i Finland sedan början av 2000-talet. Sedan dess har flera ändringar och tillägg gjorts i lagen. Verksamhetsmiljön har emellertid sedan dess förändrats så mycket att en fullständig översyn av hela det juridiska ramverket var nödvändig. Bakom detta behov ligger också EU:s ”Sustainable Finance Taxonomy”, vars första delegerade akt om kriterier för begränsning av och anpassning till klimatförändringar publicerades 2021.
Läs den nya lagens tillkännagivande på miljöministeriets webbplats

Det reviderade rättsliga ramverket fokuserar på ansvar, kvalitet och hållbar utveckling i den finska byggbranschen. Målen är bland annat att minska koldioxidavtrycket, förlänga byggnadernas livscykel och förbättra byggkvaliteten. Dessutom främjar lagen smidigare byggprocesser, cirkulär ekonomi och digitalisering. Merparten av den nya bygglagen kommer att träda i kraft den 1 januari 2025.

Nyckelbegrepp i den nya lagen: BIM, IFC, digital tvilling, LCA, EPD och GWP

Ett centralt begrepp i den nya lagen är BIM, som står för Building Information Modelling. BIM representerar ett bredare synsätt i byggprocessen och betonar samarbete och informationsdelning mellan olika intressenter under byggnadens hela livscykel.
Läs mer om BIM på vår webbplats

BIM kan använda flera olika filstandarder, varav IFC, Industry Foundation Classes, hör till de viktigaste. IFC är en öppen standard som definierar filformat och datastrukturer för datamodellerna i byggindustrin. Den möjliggör datamodellernas överföring, delning och interoperabilitet i olika programvarumiljöer, vilket öppnar upp för effektivt samarbete mellan intressenter i byggprojektets olika stadier.

När ytterligare information läggs till i en datamodell i efterhand och hålls uppdaterad som en dynamisk representation av ett fysiskt system kallas detta för en digital tvilling. Om ett materialbyte beslutas på en byggarbetsplats ska dessa ändringar följaktligen dokumenteras och läggas till i datamodellen senare. Med den digitala tvillingen är det möjligt att dela aktuell information i realtid under olika faser i byggprojektet och senare när byggnaden ska underhållas.

LCA står för Life Cycle Assessment eller livscykelanalys och är en metod som används för att bedöma en byggnads miljöpåverkan under hela dess livscykel, från råvaruanskaffning till byggnation, användning, underhåll och slutligen urdrifttagning eller återvinning. Med en LCA blir det enklare att identifiera och utvärdera olika miljöeffekter, som till exempel utsläpp av växthusgaser, resursanvändning och ekologiskt fotavtryck, för att kunna fatta bättre beslut under byggnadens projektering och konstruktion.

EPD å sin sida står för Environmental Product Declaration. En EPD (eller miljövarudeklaration) är ett standardiserat dokument som bygger på allmänt accepterade metoder som livscykelanalyser och syftar till att objektivt bedöma och jämföra en produkts miljöpåverkan. En EPD ger information om olika aspekter, som en produkts energiförbrukning, utsläpp av växthusgaser, vattenanvändning, materialursprung och annan miljöpåverkan.

Sammanfattningsvis ger en LCA en omfattande bedömning av en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel, medan en EPD fokuserar på att tillhandahålla kortfattad och standardiserad miljöinformation som underlättar datadrivna beslutsprocesser och kommunikation. En EPD är i grunden en sammanfattad version av miljöinformationen i en LCA.

En annan term som är värd att lyfta är GWP som står för Global Warming Potential. Enligt Eurostat används denna term för att beskriva en viss växthusgas relativa effekt, inklusive hur länge den förblir aktiv i atmosfären. Med GWP blir det möjligt att jämföra klimateffekterna från olika växthusgaser och utvärdera övergripande klimatpåverkan från produkter eller processer under hela livscykeln. GWP-värden finns ofta tillgängliga i LCA-rapporter och EPD:er eftersom de är viktiga faktorer i arbetet att bedöma och jämföra olika produkters miljöpåverkan. De är också avgörande i beslutsprocesserna när produkter ska väljas till ett byggprojekt.

BIM i framkant

Med den nya bygglagen har övergången från traditionell 2D-projektering till 3D och digitala projekteringsmetoder påbörjats. Avsnitt 60 i lagen stipulerar att en digital modellbaserad plan måste lämnas med bygglovsansökan. Den digitala modellen ska inkludera byggnadens placering, geometri och form som en 3D-modell tillsammans med annan byggnadsinformation. Den måste lämnas in till myndigheterna i ett maskinläsbart format. Dessutom slås i avsnittet fast att planer för reparationer och ändringar ska lämnas in på liknande sätt. Detta innebär att byggnader måste modelleras digitalt i bygglovsansökan. Byggnadsplanen måste också hållas uppdaterad. Det innebär att alla eventuella ändringar som sker under byggnationen också ska implementeras i modellen, så att en digital tvilling av byggnaden skapas. Implementeringen av bygglov i form av en byggnadsinformationsmodell skjuts upp med ett år, så detta kommer att krävas från och med den 1 januari 2026.

Många el- och VVS-tillverkare har redan insett potentialen hos BIM och utvecklat verksamheten för att kunna ligga i framkant av digitaliseringen. De har utvecklat digitala modeller av sina produkter, BIM-objekt, som kan integreras i byggnadens datamodell. Detta möjliggör ett smidigt flöde i byggprocessen, från projektering till implementering och underhåll.
Läs mer om hur man skapar BIM-objekt på vår webbplats

Miljökraven och sättet de påverkar el- och VVS-tillverkare

Den nya bygglagen har emellertid i praktiken också andra effekter för el- och VVS-tillverkare. Avsnitt 61 i lagen stipulerar att bygglovsansökan ska åtföljas av bland annat energi-, klimat- och materialdeklarationer. Kraven är stränga och ökar avsevärt kraven på noggrannhet i projekteringsmodellernas datainnehåll.

El- och VVS-tillverkare som verkar på internationella marknader ska observera att det utöver i Finland, Sverige, Norge och Danmark redan finns liknande lagar som kräver miljöbedömningar, LCA:er, för byggnader. I Sverige trädde kravet på klimatdeklarationer för byggnader i kraft i början av 2022 och tröskelvärden infördes året därpå. I Danmark trädde de nya byggreglerna i kraft med tröskelvärden under 2023 och i Norge införde TEK17 krav på LCA i byggbestämmelserna under 2023 med förväntade tröskelvärden under kommande år.

I de nordiska länderna finns antingen en nationell allmän utsläppsdatabas, eller så är publiceringen av en sådan på gång. Finlands miljödatabas är CO2data.fi. Den har tagits fram med utgångspunkt i EPD:er från Finland och andra nordiska länder samt Tyskland. Denna publika databas innehåller allmänna värden som kan användas för produkter. Den uppmuntrar emellertid också användning av korrekta EPD-data eftersom dessa faktiska, exakta värden från produkterna vanligtvis är bättre och mer konkurrenskraftiga.

En byggnads el- och VVS-system står för en betydande del av koldioxidutsläppen under hela dess livscykel. Dessa system har förr inte beaktats ordentligt i allmänna livscykelanalyser, vilket har lett till en underskattning av deras koldioxidavtryck. Å andra sidan ligger det i många tillverkares intresse att verklig miljöpåverkan från energieffektiv och utsläppssnål utrustning faktiskt beaktas. Det räcker inte längre att utrustningen är energieffektiv och utsläppssnål i sig själv – den måste också vara så digital. Detta är både den största utmaningen och den största möjligheten för el- och VVS-tillverkare

Så stöttar MagiCAD Group el- och VVS-tillverkare

Vi har länge förberett oss för dessa skärpta krav genom att utveckla MagiCAD Cloud, vårt produktbibliotek för el- och VVS-projektering, specifikt för detta ändamål. Vårt mål är att förse el- och VVS-projektörer med ett verktyg med standardiserade data som gör det möjligt att producera korrekta livscykelanalyser för byggnader.

Allt börjar med dataförvaltningen. GTIN-13-nummer kan infogas i BIM-objekt i MagiCAD Cloud. GTIN-koden fungerar som en produktidentifierare och är avgörande för hanteringen av produktdata i globala leveranskedjor. Med en GTIN-integrering kan utrustningstillverkarnas produkter länkas smidigt till externa databaser, vilket ger betydande tidsbesparingar i datahanteringen. Dessutom kan finska el- och VVS-nummer läggas till i BIM-objekt.

I dag måste projektörer manuellt importera befintliga EPD till sin projekteringslösning och integrera dem med digitala projekteringsmodeller, vilket är mycket tidskrävande. El- och VVS-tillverkare kan redan lägga till miljövarudeklarationer till sina BIM-objekt i MagiCAD Cloud. Detta gör miljöinformationen snabbt tillgänglig för projektören och underlättar arbetet avsevärt.
Läs mer om EPD:er på vår webbplats

För el- och VVS-tillverkare är behovet i dag ännu större att ligga i framkant av digitaliseringen för att uppfylla helt nya krav i bygglagen. MagiCAD Group ger tillverkare ett gediget stöd i denna omställning. Med MagiCAD Cloud kan tillverkare smidigt integrera sina produkter i BIM-miljön och tillhandahålla korrekt och uppdaterad information till projektörer. På så vis säkerställs att produkterna tillgodoser både miljökrav och projektörernas behov. Hållbar utveckling är avgörande i den nya bygglagen, och genom att ligga i framkant i denna fråga kan tillverkare trygga sin konkurrenskraft.

MagiCAD Tjänster för Tillverkare erbjuder heltäckande tjänster för el- och VVS-tillverkare som gör det möjligt att navigera i digitaliseringens föränderliga värld och en ständigt ombytlig verksamhetsmiljö.