Detaljplan och Bygglov

En detaljplan styr vad som får byggas i ett bestämt område och hur mark- och vatten just där får användas. Om till exempel ett område är avsett som bostadsområde så styr detaljplanen till exempel hur höga bostadshusen får vara just där eller hur långt det får vara mellan hus och tomtgräns. Om en detaljplan säger att ett område är tillägnat offentligheten, kanske i form av parkområde, så får till exempel ett privat bostadshus inte byggas där. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument.

Det är kommunerna som sätter detaljplanerna, oftast utformas de av stadsbyggnadskontoret på orten på uppdrag av kommunstyrelsen. Hur själva processen går till regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Initiativet till nya detaljplaner kan tas av byggherrar, privata fastighetsägare eller kommunen själv, till exempel om nya vägar ska anläggas – men det är alltid kommunen som fattar besluten och som godkänner planen. Varje kommun har en översiktsplan som är ett övergripande dokument som anger hur hela bygden ska utvecklas. Detaljplanerna är lokala, mer - som namnet antyder - detaljerade styrdokument för exakt hur den utvecklingen kan och ska ske.

En detaljplan består oftast av en karta, en fastighetsförteckning över området samt en planbeskrivning som beskriver planens syfte och hur den ska genomföras. Planen ska kunna förstås av alla berörda och den ska även ta upp hur de berörs av den, samt ekonomiska och tekniska kalkyler.

Hur länge en plan gäller varierar men som minst kan de gälla i fem år och som mest i 15 år. En detaljplan kan ändras efter att den löpt ut och i vissa fall även innan dess. I speciella situationer kan den även ändras innan genomförandetiden gått ut och mot inblandade parters vilja men bara på grund av förhållanden av stor allmän vikt som omöjligt kunnat förutses när planen gjordes.

De flesta ombyggnationer eller nybyggnationer kräver bygglov. Om det som ska byggas eller byggas om ligger inom ett område med en detaljplan så prövas byggloven mot detaljplanen. Till exempel i ett detaljplanbelagt område så behöver man bygglov för att måla sin villa röd istället för gul. Att bygga nytt, kanske ett hus, en carport eller även större saker som är mobila men som tenderar att ligga länge på en plats till exempel en husbåt kräver bygglov.

En ansökan om bygglov skickas till kommunen. Först samlas de handlingar och dokument in som behövs (vad det är varierar beroende på vad som ska byggas) och sedan skrivs ansökan och skickas in. Ansökan behandlas, beslut tas. Kärnan i ett bygglovsärendet är alltid balansen mellan enskilda intressen och de allmänna - som till exempel miljö- och klimataspekter, avfallshantering, skydd för värdefulla bebyggelseområden och så vidare. Om beskedet är positivt så ges i nästa steg ett startbesked. Då får det börja byggas. När bygget är klart ger kommunen om allt är i sin ordning ett slutbesked och efter det får byggnaden användas.

Om ett område inte har detaljplan ser processen lite annorlunda ut för den som vill bygga där. Utredningen som kommunen då gör är mer omfattande än för platser där en detaljplan finns. Eftersom inga ramverk finns överhuvudtaget så måste fler parametrar undersökas. Det börjar med en lokaliseringsprövning. Innan man ens kan ansöka om bygglov måste man få ett förhandsbesked, inför att det ges görs en lokaliseringsprövning. Vilket innebär att kommunen helt enkelt tittar om en åtgärd är lämplig på platsen där den ska utföras. Kommunen lutar sig då mot översiktsplanen (som finns för alla kommuner), den är inte till skillnad från detaljplanen juridiskt bindande utan bara vägledande.

Under bygglovsansökan undersöks sedan om åtgärden, bygget, utbyggnaden eller vad det rör sig om klarar utformningskrav, miljökvalitetsnorm, varsamhetskrav, omgivningsbulller samt en rad andra parametrar. Det är enbart kommunen som avgör i ett bygglovsärende. Men ibland blandas andra myndigheter in, till exempel Försvarsmakten om någon sorts säkerhetsfråga gällande försvaret kan antas spela in eller Trafikverket om till exempel ett bygge ska uppföras nära en statlig väg.