Ny studie: Sambandet mellan psykisk ohälsa och brott ser olika ut för flickor och pojkar

Psykisk ohälsa och ungdomsbrottslighet hänger ofta samman, men sambanden ser olika ut beroende på vilken typ av psykiska besvär det handlar om och om den unga är flicka eller pojke. Det visar kriminologen Linn Persson i en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.

Psykisk ohälsa och ungdomsbrottslighet diskuteras ofta som två växande samhällsproblem. Samtidigt ser utvecklingen olika ut för olika grupper av unga. Enligt Linn Persson, doktor i kriminologi vid Malmö universitet, behövs därför en mer nyanserad förståelse av hur psykisk ohälsa och brott hänger ihop.

– Det finns ingen enskild förklaring till sambandet mellan psykisk ohälsa och ungdomsbrottslighet. Det varierar beroende på vilken typ av psykisk problematik det handlar om, och sambanden kan också se olika ut för flickor och pojkar. Dessutom påverkas de av andra risk- och miljöfaktorer, säger Linn Persson.

Externa problem vanligare

I avhandlingen har Linn Persson undersökt hur olika former av psykiska besvär hänger samman med brottslighet under ungdomsåren. Ett tydligt resultat är att så kallade externaliserande problem – till exempel impulsivitet, hyperaktivitet och uppförandeproblem – oftare hänger ihop med brott. Det handlar främst om mindre allvarliga brott, som stöld och skadegörelse. När de här problemen ökar eller minskar över tid, tenderar även brottsinblandningen att förändras i samma riktning.

– I samtliga delstudier såg jag att de externaliserande problemen hade en stark koppling till brott. Det ligger i linje med tidigare forskning, men jag förvånades över hur tydligt sambandet var, säger Linn Persson.

För mer inåtvända besvär – som oro, nedstämdhet och ångest – är bilden mer komplex. Där spelar risk- och miljöfaktorer större roll för hur sambanden ser ut.

– Internaliserande problem verkar ha större betydelse för flickors brottslighet än för pojkars. Flickor tycks också vara mer sårbara för sociala faktorer, som trauma, relationer till föräldrar och påverkan från kompisar, säger Linn Persson.

Viktigt att involvera vården

Resultaten tyder på att flickors brottslighet behöver förstås i ett bredare sammanhang, där flera olika faktorer samspelar. Enligt Linn Persson behövs därför mer forskning för att samhällets olika aktörer ska kunna identifiera risker tidigare och sätta in rätt stöd.

Hon hoppas att avhandlingen ska bidra till att skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård lättare kan fånga upp unga i riskzon innan problemen växer sig större.

– I dag finns det mycket samverkan mellan polis, socialtjänst och skola. Men utifrån mina resultat behöver även barn- och ungdomspsykiatrin involveras tydligare och så tidigt som möjligt. Samhället behöver bli bättre på att tidigt identifiera barn och unga som riskerar att hamna i en negativ utveckling, säger Linn Persson.

Kontakt: linn-victoria.persson@mau.se, 070-919 90 96

Fakta: Avhandlingen bygger på data från Minds, en Malmöstudie där samma ungdomar har följts över tid. Närmare 400 ungdomar har vid flera tillfällen under tonåren svarat på frågor om hur de mår och om de har varit inblandade i brott.

Läs avhandlingen Mental health problems and youth offending