Nytt verktyg hjälper polisen att kartlägga utsatta områden

Vartannat år avgör polisen vilka områden i Sverige som ska klassas som utsatta. Ett nytt kartverktyg som tagits fram av forskare vid Malmö och Lunds universitet och som implementerats i polisens IT-system, ska göra listan mindre godtycklig.

Ett 60-tal områden i Sverige klassas idag som utsatta där kriminalitet har stor inverkan på lokalsamhället. Listan över dessa områden tas fram av polisen och uppdateras återkommande, något som brukar generera ett stort intresse inte minst för att områdena på listan har tydlig koppling till skjutningar. Årets lista innehåller tre nya områden, alla i Stockholms län.

Men de metoder som används för att avgöra om ett område ska klassas som utsatt eller ej, innehåller ett stort mått av godtycke, menar Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– Det avgörs ofta av den lokala polisens underrättelser och subjektiva bedömning. Det har saknats en mer strukturerad modell för att bedömningen av utsatta områden ska bli välgrundad och stämma överens med verkligheten, säger han.

Statistiskt verktyg
Tillsammans med flera andra forskare har han nu tagit fram ett statistiskt verktyg baserat på objektiva bedömningskriterier som till exempel sysselsättningsgrad, befolkningssammansättning avseende ålder och utländsk bakgrund samt anmälda brott.

– När vi har jämfört våra resultat med polisens lista ser vi att ett flertal områden som enligt verktyget klassas som utsatta, inte finns med på listan och tvärtom. De tre områden som i år tillkommit på listan hade redan identifierats av den statistiska modellen, säger Manne Gerell.

Ungefär 60 procent av områdena på polisens lista överensstämde med de som kom fram i forskarnas resultat. Listan är viktig eftersom den styr vilka polisiära resurser som kan sättas in i arbetet mot den organiserade brottsligheten lokalt.

– Området Valsta i Sigtuna kommun är ett exempel på ett område som haft en tuff situation med kriminella gäng men som inte klassats som utsatt förrän nu. I sådana lägen kan det bli svårare att få kraft i det brottsbekämpande arbetet för att vända utvecklingen, säger Manne Gerell.

Implementerat i polisens IT-system
Nu har det statistiska underlaget integrerats i polisens IT-system och kan förhoppningsvis bli ett komplement till det traditionella underrättelsearbetet. Nicklas Guldåker, universitetslektor i kulturgeografi vid Lunds universitet, har arbetat med implementeringen.

­– Vi hoppas att kartverktyget kan hjälpa polisen att jobba mer effektivt mot den organiserade brottsligheten. Genom att också åskådliggöra områden som riskerar en negativ brottsutveckling blir det också lättare att jobba förebyggande, säger han.

Läs mer om modellen: Crime Prevention Based on the Strategic Mapping of Living Conditions

Kontakt:
Manne Gerell, docent i kriminologi, Malmö universitet
manne.gerell@mau.se
040-6658125

Nicklas Guldåker, universitetslektor i kulturgeografi, Lunds universitet
nicklas.guldaker@keg.lu.se

Den 6 december ordnas konferensen Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet och delaktighetdär forskarnas resultat presenteras. Konferensen är en avslutning på projektet Ökad lokal krisberedskap till att motverka organiserad brottslighet, social oro, antagonistiska hot och händelser av betydelse för totalförsvaret finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett samarbetsprojekt mellan Polismyndigheten, NOA UC-Väst, Malmö Universitet, fyra Lokalpolisområden, Försvarshögskolan, Lunds Universitet.

Följ konferensen live