Gå direkt till innehåll
Daniel Svensson, som forskar om idrottsprestation och miljömässig hållbarhet, är själv intresserad av längdskidåkning och vet av egen erfarenhet vilken motivation själva prestationen är inom träningen.
Daniel Svensson, som forskar om idrottsprestation och miljömässig hållbarhet, är själv intresserad av längdskidåkning och vet av egen erfarenhet vilken motivation själva prestationen är inom träningen.

Pressmeddelande -

Prestation före miljötänk främjas i konstgjorda spår och forsar

Personer som på sin fritid tränar längdskidåkning och kanotslalom i artificiella skidspår och forsarär fokuserade på prestation. Trots att personerna annars är intresserade av miljöfrågor anses det inte viktigt för träningen. Blir naturen och miljön en viktigare del av sporten kan det dock gynna idrottens hållbarhetsarbete, enligt ny forskning.

– Vind, blötsnö, vågor och andra externa faktorer har traditionellt varit en viktig del av idrott, att bemästra förutsättningarna i stället för att få något tillrättalagt, säger Daniel Svensson, biträdande universitetslektor i sport management.

Historiskt har idrotten inte tagit sig an miljö och hållbarhet i någon större utsträckning.

– Det senaste decenniet har dock mycket hänt, men spänningen mellan prestationsökning och hållbarhet har hittills inte diskuterats särskilt djupgående.

Parallellt går utvecklingen för vissa utomhussporter mot specialisering, standardisering och sportifiering.

Blicken i backen

I en ny studie intervjuas ambitiösa längdskidåkare och kanotslalomåkare, en form av elitmotionärer som vill förbättra sig och delta i tävlingar, om varför de väljer att träna i konstgjorda idrottslandskap och vad de förväntar sig.

Daniel Svensson beskriver hur åkning kan ske för en person med stor passion för längdskidåkning.

– En dag är det skidutflykt med familjen, och det viktigaste är utsikten och hela upplevelsen. Nästa dag däremot gäller träningspass med blicken i backen och pulsklockan på och omgivningarna är då av mindre betydelse.

Prestation är den logik eller motivation som styr hur människor tränar i konstsnöspår och artificiella forsar, och det inverkar på miljöns hållbarhet.

– Traditionellt är detta väldigt naturnära idrotter. Men i dag finns bättre förutsättningar för prestation med specialutvecklade material och mer avancerad utrustning. Det konstgjorda idrottslandskapet blir mer förutsägbart vilket kan vara bra ur prestationssynpunkt.

Ökat ekologiskt avtryck

Utvecklingen riskerar dock att leda till ett ökat ekologiskt avtryck, exempelvis i form av stor åtgång på vatten och energi samt att ta stora ytor i anspråk. Detta kan störa djurlivet och den biologiska mångfalden.

– Numera är det hos en del utövare inte lika viktigt att klara av natur och väder, utan man fokuserar på att skidspåren är välpreparerade, att det är hyfsat förutsägbart och att tiden man presterar är jämförbar med andra utövares. Naturupplevelsen hamnar långt ner på listan.

Utövarna som intervjuades är allmänt sett väl medvetna om miljö och natur. De sa också i intervjuerna att det kan vara ett problem att de i prestationsjakten glömmer andra värden.

– I träningssituationen styr inte tankarna om miljön. Kan däremot naturen få ett större värde inom idrotten så skulle det kunna gynna den miljömässiga hållbarheten. Om tävlingsarenorna skulle förändras till att bli mer naturnära skulle träningen behöva följa efter. Andra faktorer är att väga in faktorer som transporter och nedskräpning i resultatet vid olika tävlingar, som Vasaloppet och andra har börjat kika på.

Jämförbarheten avgör

Intervjuerna visar på en stor acceptans för inskränkningar i perfektionen om de är gemensamma för alla. Det är jämförbarheten som är avgörande, snarare än en viss given tid.

– Miljöfarliga skidvallor är ett exempel. De bästa vallorna är inte bra för miljön, men många skidåkare använder dem så länge andra gör det. Förbjuds de för alla är det dock inga problem att avstå. Att det ska vara rättvist för alla är en springande punkt.

Ytterligare en faktor är anläggningarnas placering.

– Förr idrottade de flesta i närområdet där det fanns snö eller vattendrag. Nu kör många bil till ett konstgjort landskap i stället. Men frågan är inte svart eller vit och det finns även stora hälsovinster i att människor tränar och rör på sig. Det är också möjligt att en konstsnöanläggnings miljöpåverkan vägs upp av att skidåkare i södra Sverige kan avstå ännu längre resor till områden med natursnö.


Mer om sport och miljömässig hållbarhet

Studien är gjord av Daniel Svensson, Malmö universitet, och Erik Backman, Högskolan i Dalarna, och bygger på intervjuer med åtta utövare, 18-59 år gamla varav sju män och en kvinna. De ägnar sig åt längdskidåkning eller kanotslalom på en hög hobbynivå.

Studien innefattar inte någon miljömässig livscykelanalys av enskilda anläggningar eller personer.

Hela forskningsartikeln i Sport, Education and Society: Where does environmental sustainability fit in the changing landscapes of outdoor sports?: An analysis of logics of practice in artificial sport landscape

Studien är en del av forsknings- och samverkansprojektet Mistra Sport & Outdoors. Till sommaren nästa år planeras en bok, ”Sport, Performance and Sustainability” på förlaget Routledge, om att inom idrotten förena prestationslogik med långtgående miljömässig hållbarhet.

Mistra Sport & Outdoors

Kontakt

Daniel Svensson, daniel.svensson@mau.se, 040-665 85 97

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Jessica Bloem

Jessica Bloem

Presskontakt kommunikatör och pressansvarig 0722031512
Magnus Jando

Magnus Jando

Presskontakt kommunikatör 040 665 81 97
Anna Dahlbeck

Anna Dahlbeck

Presskontakt Kommunikatör 040 665 87 93
Johanna Svensson

Johanna Svensson

Presskontakt Kommunikatör 040-665 83 14
Marc Malmqvist

Marc Malmqvist

Presskontakt Kommunikatör 0700831471
Per M Eriksson

Per M Eriksson

Presskontakt Presskontakt (ledningsfrågor)
Magnus Erlandsson

Magnus Erlandsson

Presskontakt Presskontakt 040-6658683
Cecilia Lindberg

Cecilia Lindberg

Presskontakt Kommunikatör 040-665 88 46
Hanna Rydén

Hanna Rydén

Presskontakt Kommunikatör 0701-806024

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet

Box 50500
205 06 Malmö
Sverige