Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Forskare undersöker hur vitaminer påverkar huden

    Forskare undersöker hur vitaminer påverkar huden

    Att torr hud kan förbättras av krämer som innehåller vissa vitaminer är ingen nyhet. Men varför är det så? Och hur mycket behövs för att det ska ge effekt? Det ska forskare vid Malmö universitet ta reda på, bland annat genom att använda 3D-modeller som odlas fram från hudceller.

  • ” En del av problemet med de nationella handlingsplanerna är att de utlovar en framtid som de har väldigt lite kontroll över och som allmänheten har mycket lite att säga till om”, säger Jason Tucker.

    Är artificiell intelligens framtiden för sjukvården i Norden?

    De nordiska ländernas nationella strategier pekar ut AI som ett oundvikligt framtida vägval för hälso- och sjukvården. Men medborgarna måste involveras i vilken riktning denna väg ska ta, menar forskaren Jason Tucker. Han har studerat de nordiska ländernas planer och konstaterar att förändringen till stor del drivs av en tilltro till den privata sektorn.

  • Skräddarsydda recept på motion är effektiv medicin för stillasittande barn

    Skräddarsydda recept på motion är effektiv medicin för stillasittande barn

    Skolsköterskor tycker att fysisk aktivitet på recept är ett användbart verktyg för att få barn i behov av motion att börja röra på sig, visar ny forskning. Recepten behöver individanpassas och fungerar bäst om föräldrarna kan vara delaktiga och rätt förutsättningar finns i närområdet.

  • Rapporten från Rädda Barnen visar att "dessa mammor har svårare att komma in på arbetsmarknaden och löper större risk att leva i utdragen fattigdom med sina barn", säger Tove Samzelius, forskare vid Malmö universitet.

    Utrikesfödda ensamstående mammor är försummade i Sverige

    Enligt en rapport från Rädda Barnen är asylsökande och nyanlända ensamstående mammors situation särskilt utsatt i Sverige. Rapporten är författad av Tove Samzelius, forskare vid Malmö universitet: ”Min förhoppning är att den här gruppen medvetandegörs, inte minst bland beslutsfattare.”

  • Forskare vid Malmö universitet ska hjälpa barnen att själva hitta hälsofrämjande faktorer genom att arbeta tillsammans med dem, deras föräldrar och ledare på Allaktivitetshus i Malmö vid Apelgårdskolan, Munkhätteskolan och Lindängeskolan.

    5 miljoner kronor till forskningsprojekt som ska stärka barns hälsa i Malmö

    En forskargrupp vid Malmö universitet, ledd av docent Margareta Rämgård, har fått 4,8 miljoner av FORTE för att ge barn i socialt utsatta områden möjlighet att själva utveckla och utvärdera hälsofrämjande faktorer utefter egna behov. Projektet bedrivs i anslutning till skolor på Rosengård, Lindängen och i Fosie.

  • För att höja sanningsenligheten för de neurala nätverken föreslår Lars Holmberg en modell där de utvecklar en kapacitet att koppla ihop oberoende begrepp. Det vill säga att de närmar sig människans deduktiva process.

    När kan man lita på ett AI-system?

    Vilka adekvata frågeställningar uppstår när en person använder sig av ett neuralt nätverk som stöd för ett beslut? Den frågan har Lars Holmberg vid Malmö universitet ställt sig i avhandlingen ”Kontextuella neurala nätverk: utmaningar och möjligheter”.

  • Klorhexidin är egentligen inte optimalt för att förhindra sjukdom på lång sikt, menar doktoranden Olivia Aherne.

    På jakt efter mer effektiv munskölj

    Idag används klorhexidin som en komponent i munskölj. Men medlet kan på lång sikt leda till missfärgade tänder och resistenta bakterier. Nu utforskar en doktorand vid Malmö universitet en alternativ behandling med lovande resultat.

  • Den som kommer ut som hbtq-person inom den kristna frikyrkan drabbas ofta av olika typer av sanktioner.

    Kristna frikyrkor stöter bort hbtq-personer

    Att vara öppen som hbtq-person kan i många kristna frikyrkliga miljöer innebära att man reduceras till en andra klassens församlingsmedlem. Det konstaterar Charlotta Carlström, forskare vid Malmö universitet, i sin nyutkomna bok: ”En villkorad gemenskap: hbtq, sexualitet och kristen frikyrklighet”. Boken baseras på den första svenska vetenskapliga studien i ämnet.

  • Låga kostnader, miljövänligt, resurssnålt och anpassningsbart för olika klimat och plånböcker. Marwa Dabaieh har tagit fram en modell för ett återvinningsbart boende. Bilden är en visualisering av hur huset kan se ut på insidan

    Eko-huset för olika klimat

    Ett boende som är självförsörjande på energi, inte ger några utsläpp och som kan anpassas efter olika klimat. Byggt av växtbaserade material som halm, vass och trä. Forskaren Marwa Dabaieh har marken. Nu behöver hon bara en sponsor för att kunna bygga sitt experimenthus.

Visa mer