Mamma United presenterar rapport om ensamhet bland utrikesfödda kvinnor – växande samhällsutmaning

Mamma United presenterar rapporten “Ensamhet i ett nytt land – om ofrivillig ensamhet bland utrikesfödda kvinnor”, som belyser en av Sveriges mest förbisedda folkhälsoutmaningar. Rapporten knyter an till Folkhälsomyndighetens strategi mot ofrivillig ensamhet (2025–2029) och regeringens strategi för psykisk hälsa och suicidprevention (2025–2034), där sociala relationer betonas som centrala för hälsa och civilsamhället lyfts som ett viktigt komplement till offentlig sektor. Samtidigt nämns utrikesfödda kvinnor sällan som en prioriterad grupp, trots deras höga risk för isolering.

Studien är utförd av Mamma United och bygger på intervjuer med 22 utrikesfödda kvinnor från Afrika, Mellanöstern och Turkiet samt 20 intervjuer med lokala aktörer, bland annat förskolor, religiösa samfund, arbetslivsenheter, öppna förskolor, BVC och kommuner. Intervjuerna är anonyma och visar hur ensamheten ofta börjar med språkliga hinder, avsaknad av nätverk och brist på naturliga mötesplatser.

Ett citat från studien sammanfattar den sociala förändring många möter i Sverige: ”I vårt hemland hälsar man alltid på varandra. Dörrarna står öppna. Här måste man alltid ringa först.” – Avan. Många av kvinnorna beskriver hur spontana möten, nära grannrelationer och öppna hem byts mot ett mer privat och uppbokat socialt liv, vilket gör det svårt att bygga nätverk.

Ensamheten förstärks när språk och arbete saknas. Många kvinnor har yrkeserfarenhet från sina hemländer, men står långt från arbetsmarknaden i Sverige. Frånvaron av kollegor innebär också förlorade sociala sammanhang. Det uttrycks i studien: ”Det är jätteviktigt med arbetskamrater!” – Sundus.

– Flera kvinnor i studien beskriver en tyst ensamhet som påverkar både hälsan och möjligheterna att delta i samhället, säger Anja Nordenfelt, grundare och generalsekreterare Mamma United. Vår rapport visar att detta inte är ett individuellt problem utan en samhällsutmaning som kräver gemensamma insatser.

Tre tydliga teman framträder i studien

• Social isolering trots familj – kärnfamiljen kan inte ersätta bredare nätverk av släkt och vänner.
• Kunskap som väg till egenmakt – begriplig samhällsinformation minskar oro och ökar självförtroendet.
• Språk och arbete som nycklar till delaktighet – många längtar efter att bidra, delta och få ett sammanhang.

Ofrivillig ensamhet bland utrikesfödda kvinnor är en allvarlig men ofta förbisedd folkhälsoutmaning i Sverige. Gruppen är en högriskgrupp, men saknas ofta i samhällets prioriteringar och insatser. Studien visar att ensamheten är strukturell, inte individuell, och kvinnorna beskriver lokala mötesplatser, som dem Mamma United erbjuder, som avgörande för att bryta isoleringen genom kunskap, nätverk och tryggare kontakter med myndigheter.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten har nu ökat fokus på ensamhet genom två nationella strategier, samtidigt som kommuner pressas att leverera utan att alltid ha metoder för att nå målgruppen. Studien visar att få lokala aktörer aktivt söker upp ofrivilligt ensamma kvinnor, trots stark vilja till samverkan. Uppsökande arbete är en metod som Mamma United framgångsrikt använder för att nå dem som står allra längst ifrån.

– När ensamhet nu lyfts som en folkhälsofråga visar vår studie att en hel grupp kvinnor riskerar att falla mellan stolarna om inte mer görs, fortsätter Anja Nordenfelt. Vi uppmanar stat, regioner, kommuner, civilsamhälle och näringsliv att agera tillsammans genom språkträning, sociala arenor, uppsökande arbete och partnerskap som Idéburet Offentligt Partnerskap. Civilsamhället är en självklar länk för att bryta ensamheten, men då behövs långsiktiga samarbeten, hållbar finansiering och fler lågtröskel-mötesplatser nära kvinnorna. De här åtgärderna behövs här och nu.

Rapporten finns att ladda ner här.

Om studien

Studien är utförd av Mamma United genom medel från Folkhälsomyndigheten och bygger på intervjuer med 22 utrikesfödda kvinnor samt 20 intervjuer med totalt 24 lokala aktörer såsom förskolor, religiösa samfund, arbetslivsenheter, öppna förskolor, BVC, kommuner och bostadsbolag. Kvinnorna kommer från ett flertal länder i Afrika, Mellanöstern och Turkiet, är 25–70 år och oftast föräldrar till yngre barn. Intervjuerna genomfördes mellan den 30 september och 12 november, har transkriberats och analyserats tematiskt. Deltagarna är anonymiserade och har fingerade namn.