SOAPBOX Internationella kvinnodagen på Marabouparken konsthall

SOAPBOX
Internationella kvinnodagen på Marabouparken konsthall

8 mars kl. 14.00–17.00

I år är det 40 år sedan FN utropade 1975 till ett kvinnoår och initierade idén om en Internationell kvinnodag, en dag att fira kvinnors rättigheter och lyfta fram kvinnors kamp för jämställdhet på den internationella agendan. Den 8 mars bjuder Marabouparken konsthall, Konsthall C och ABF in till en eftermiddag på temat Kvinnor och arbete där kvinnliga konstnärer och lokala kvinnoorganisationer delar och diskuterar sina erfarenheter.

1975 fick The International Wages for Housework Movement – en politisk rörelse som syftade till att synliggöra kvinnors kamp i hemmet – stor uppmärksamhet när 90 procent av alla kvinnor i Reykjavik strejkade i en gemensam ”kvinnoledighetsdag”. Konsekvensen av strejken var att Island stannade av under dessa berömda demonstrationer. Marabouparken konsthall och Konsthall C är båda belägna i lokaler som tidigare varit arbetsplatser där den ena konsthallen finns i en f.d. chokladfabrik i Sundbyberg dit tusentals kvinnor kom för att arbeta och den andra inrymd i ena hälften av en fortsatt fungerande centraltvättstuga i Hökarängen. Med utgångspunkt i respektive konsthalls historia, den ena med koppling till lönearbete och den andra till obetalt hushållsarbete visas under våren två utställningar som på olika sätt tar upp motsatsförhållandet mellan arbete och vardag och bristen på värdering av det arbete på vilket allt annat arbete vilar – hushållsarbetet. Matlagningen, städningen, omvårdnaden – det som gör att vi kan gå till jobbet nästa dag.

Utifrån detta sammanhang och en provisorisk uppbyggd talarstol, en så kallad soapbox, bjuder vi in att diskutera frågor om arbete där konstnärerna Gittan Jönsson och Joanna Lombard, författaren och kulturjournalisten Gunilla Lundahl och lokala kvinnoorganisationer bidrar med kortare personliga infallsvinklar på temat Kvinnor och arbete. Under eftermiddagen ordnar Verdandi kvinnogrupp kaffe, te och hembakad fika och visartisten Maja Heurling framför ett urval av sånger och berättelser från föreställningen Påtår med Moa Martinson med inspiration av författaren och hennes verk.

Är du intresserad av att dela dina erfarenheter och inta talarstolen den 8 mars så skicka gärna ett mail till info@konsthallc.se senast den 4 mars.

Fri entré men begränsade platser så OSA till osa@marabouparken.se om du vill komma.

Maja Heurling (född 1975 i Stockholm) gjorde sin skivdebut med bandet Soffgrupp och albumet Simlektioner år 2000. Uppföljaren Tänk om kärlek inte övervinner allt kom 2012. Påtår hos Moa Martinson gavs ut 2014 och skrevs med låtskrivarna Åsa Bällsten, Isabell Dahlberg och Mats Källblad och innehåller sånger baserade på Moa Martinsons berättelser och levnadsöde. Sedan skivdebuten har Maja Heurling spelat på flera scener runt om i Sverige, bland annat på Visfestivalen på Holmön, Visfesten i Steninge och Johan Johanssons Kompledigt i Köping.

Gittan Jönsson (född 1948 i Helsingborg) utbildade sig vid Konstfack i Stockholm 1967–1972 och kom att bli en del av tidens politiska konstklimat med verk som fokuserade på kvinnors liv och erfarenhet. Med karaktärer som dammsugerskan och diskkasterskan driver och ironiserar hon över samhällets, familjelivets och inte minst konstvärldens stereotypa könsroller. Gittan Jönssons verk har visats på otaliga utställningar i Sverige såväl som internationellt och hennes konstnärskap genomsyras alltjämt av ett politiskt engagemang lika kraftfullt idag som någonsin. Gittan Jönsson bor och arbetar i Brantevik och Berlin.

Gunilla Lundahl (född 1936) är kulturjournalist och författare. Hon har skrivit för bland andra tidningarna Arbetaren och Form och varit redaktör för Arkitekttidningen. Gunilla Lundahl har skrivit många böcker om design, hemslöjd, konst och arkitektur, både som ensam författare och redaktör. Några böcker i urval är Hus och rum för små barn (1995), Karaktär och känsla (1999), Kontinuitet och förändring (2011).

Joanna Lombard (född 1972 i Algeriet med svensk-franska föräldrar) tog examen från Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 2010. Lombards arbeten iscensätter självupplevda händelser på nytt för att kritiskt undersöka den ursprungliga situationen och frågeställningar kring identitet, ursprung och utanförskap. I hennes filmer är berättelserna ofta avsiktligt tvetydiga och pendlar mellan ett barns och ett vuxet perspektiv. Hennes praktik utforskar minnen och lyfter fram berättelser som genererats under hennes barndom på sjuttiotalet. Lombards har deltagit i utställningar som Ghosts, Spies, And Grandmothers – The 8th Seoul Art Biennalen, South Korea (2014). Kapitel ett – Är där här. Gallery Id:I, Stockholm (2014), The Society without qualities, curaterat av Lars Bang Larsen, Tensta Konsthall (2013).

Verdandi är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som etablerades 1896 som en proteströrelse mot sociala orättvisor och missförhållanden i samhället. I Hallonbergen bedriver Verdandi sedan 70–talet sin verksamhet som syftar till att skapa och stärka de lokala sociala nätverken. En gång i veckan ordnar Verdandis kvinnogrupp sopplunch i lokalerna i Hallonbergen. Gammal som ung är välkommen för att få en stunds social samvaro, dela nyheter och prata om viktiga saker. Föreningen bedriver bland annat språkutbildningar, skapar mötesplatser för kvinnor och ensamstående och erbjuder barn och unga fritidsaktiviteter på eftermiddagar och kvällar.