Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande —

Ny rapport visar hur lärdomar från Ukraina har omsatts i utvecklingen av det svenska försvaret

Snart är det fem år sedan starten av den fullskaliga invasionen mot Ukraina. Rysslands fullskaliga invasion har visat att samhällets försvarsförmåga är beroende av mer än militära resurser. Uthållig energiförsörjning, fungerande transporter och befolkningens motståndskraft är tre andra exempel som visat sig vara avgörande.

I en ny rapport där Myndigheten för civilt försvar har undersökt hur erfarenheter från Ukraina omhändertas av svenska myndigheter, konstateras att en stor del av de lärdomar som identifierades i rapporten Erfarenheter från Ukraina – lärdomar för det civila försvaret från 2024 omhändertagits och blivit konkret verksamhet. Även flera nya lärdomar har tillkommit sedan dess.

- Det här är ett arbete som både stärker vår förmåga och värnar vår fred och säkerhet. Så länge kriget pågår har alla i det civila försvaret en skyldighet att blicka mot Ukraina för att ta till sig och implementera deras dyrköpta erfarenheter, säger Mikael Frisell, generaldirektör vid Myndigheten för civilt försvar.

    Lärdomar med särskilt stort genomslag

    Kriget i Ukraina har visat hur viktigt det är att samhället kan fungera trots långvariga störningar och omfattande skador. Det finns flera områden där lärdomar från Ukraina har fått särskilt stort genomslag. Det handlar ofta om områden som fysiskt skydd, reparationsförmåga, lagerhållning och andra delar av försörjningsberedskapen.

    - Det vi ser är att sådana lärdomar är mer konkreta och enklare att ta till sig i den egna verksamheten eller ansvarsområdet. Det kan också göra dem lättare att omsätta i en svensk kontext, säger Sanna Zandén Kjellén, analytiker på Myndigheten för civilt försvar.

      Andra lärdomar som rör exempelvis informationsdelning mellan myndigheter och ansvarsfördelning är svårare att omsätta eftersom det kan kräva förändringar i regelverk eller liknande.

      Några konkreta exempel

      Vattenförsörjning
      Erfarenheterna från Ukraina visade att mobila vattenreningsenheter kan vara ett effektivt sätt att säkerställa tillgången till dricksvatten, eftersom de kan nå ut till många och inte minst eftersom flera mindre enheter är mindre sårbara än enstaka större anläggningar. För att stärka robustheten har svenska kommuner och vattenproducenter utvecklat alternativa vattentäkter och reservlösningar. Flera aktörer har också tillgång till mobila vattenreningsenheter som kan användas vid bortfall av ordinarie system.

      Elektronisk kommunikation
      I krig är fungerande elektroniska kommunikationer avgörande för både samhällets funktion och befolkningens tillgång till information. Ukraina införde därför nationell roaming, vilket gjorde det möjligt för mobilanvändare att ansluta sig till alla tillgängliga mobilnät. Erfarenheten har även omhändertagits i Sverige, där nationell roaming nu finns införd i de nationella mobilnäten och kan aktiveras vid höjd beredskap.

      Kulturarv
      Kriget i Ukraina har visat att kulturarv utsätts för riktade attacker. Därför behöver kulturarv skyddas redan i fredstid. Förberedelser för evakuering, transporter och säker förvaring av kulturarv är avgörande för att minska skadorna. Riksantikvarieämbetet har arbetat med att säkra transporter och magasinering, samtidigt som länsstyrelser och andra aktörer har påbörjat planering för undanförsel av kulturarv.

      Betalningssystem
      Samhället är beroende av att betalningar och finansiella tjänster fungerar trots långvariga strömavbrott. För att säkerställa tillgången till grundläggande banktjänster införde Ukraina vissa bankkontor med egen energiförsörjning som kunde hålla verksamheten igång även vid strömavbrott. I Sverige har erfarenheten bland annat tagits om hand genom arbetet med offlinebetalningar, så att kortköp av livsnödvändiga varor ska kunna genomföras även vid avbrott i elektroniska kommunikationer.

      Transporter
      En viktig erfarenhet från Ukraina är att det civila samhället i stort fortsatte som vanligt efter den fullskaliga invasionen. Invånare pendlade till jobbet och åkte på semester, samtidigt som transporter och försörjningskedjor behövde fungera. Det innebär att väginfrastrukturen måste kunna hantera både civila och militära transporter parallellt. Erfarenheterna har bidragit till ett ökat fokus på reparationsberedskap och tillgång till reservmateriel. Inom transportsektorn har ett utvecklingsprojekt startats för att stärka samordningen och beställningen av beredskaps- och förstärkningsförmågor.

      – Många av exemplen handlar om sådant som människor använder varje dag, som vatten, kommunikationer och betalningar. Erfarenheterna från Ukraina har visat hur viktigt det är att de fungerar även under mycket påfrestande förhållanden, säger Sanna Zandén Kjellén.

      Ta del av fler konkreta exempel på hur lärdomar från Ukraina omhändertas i Sverige i rapporten.

      Lärdomar för Sverige som allierad i Nato

      När denna rapport släpps har kriget pågått i över fyra och ett halvt år. Det innebär att lärdomarna nu handlar mer om långsiktig uthållighet och förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner under mycket lång tid.

      - Det är viktigt att även vi är uthålliga i att fortsätta följa utvecklingen och söka nya lärdomar, säger Sanna Zandén Kjellén.

      Vi behöver också se till Sveriges roll som allierad i Nato. Som Natoallierad kan Sverige behöva prioritera andra lärdomar än för några år sedan.

      - Länder i Ukrainas närhet drar viktiga erfarenheter som mottagnings-, baserings- och transiteringsområde. I flera avseenden ligger det närmare uppgifter Sverige kan förväntas ställas inför som medlem i Nato, säger Sanna Zandén Kjellén.

        Samtidigt visar rapporten att omhändertagandet av lärdomar från Ukraina sällan sker som en egen process. Det är svårt att avgöra om en åtgärd har vidtagits till följd av erfarenheter från Ukraina, egna analyser av säkerhetsläget eller eftersom kriget i Ukraina har påverkat styrningen av verksamheten.

        - Erfarenheterna från Ukraina används ofta som en bekräftelse på redan identifierade behov, eller som ett underlag för att prioritera eller påskynda redan pågående utvecklingsarbete, avslutar Sanna Zandén Kjellén.

            Ämnen


            Myndigheten för civilt försvar är den ledande, inriktande och samordnande myndigheten i det civila försvaret. Myndigheten säkerställer att samhället är förberett för kris, höjd beredskap och krig.

            Kontakter