Nytänkande forskare prisades för sin jakt på MS-markörer

Ska man leta i ögats hornhinna – eller kanske i näthinnan? Eller ska man analysera blodprover med oväntad teknik? Alternativt undersöka fritt DNA som skvallrar om hur nervceller i hjärnan mår? Årets pristagare av Grant for Multiple Sclerosis Innovation, GMSI, belönas för jakten på viktiga biomarkörer kring MS.

Det var under MS-kongressen Ectrims år 2012 som priset Grant for Multiple Sclerosis Innovation inrättades av Merck. Sedan dess har årligen upp till en miljon euro delats ut för att stötta forskare som söker viktiga svar inom MS. Redan nu är nästa års stipendium för 2017 utlyst.

I år belönades fyra projekt och vid prisutdelningen beskrev forskarna hur de kommer att använda sina prispengar. Pristagarna är:

• Daniel Anthony, forskare vid University of Oxford. Han har tillsammans med sitt forskarlag studerat blodplasma med nukleär magnetresonans, som är en avancerad avbildningsmetod. De tror sig ha hittat prognosmarkörer som visar vilka patienter med CIS, ”clinically isolated episode”, som kommer att utveckla MS-sjukdom och i vilka fall det rör sig om aggressiv sjukdom. Forskarnas förhoppning är att få fram markörer som ringar in de CIS-patienter som tidigt bör få potent läkemedelsbehandling. Enligt förhoppningen skulle samma markörer kunna användas för att tidigt ringa in patienter som inte svarar på behandling, vilket ger möjlighet att snabbt pröva en annan behandling.

• Elena Martinez de Lapiscina, forskare vid IDIBAPS-Hospital Clinic i Barcelona. Hon och hennes kollegor har undersökt näthinnor med så kallad ramanspektropskopi, som fortfarande är en mycket experimentell metod. I tidigare studier har Elena Martinez de Lapiscina med metoden lyckats identifiera förändringar i näthinnan hos patienter med MS jämfört med friska försökspersoner. I de fortsatta studierna vill forskarlaget bland annat försöka få fram värden som beskriver hur utvecklad sjukdomen är hos patienten. Rent konkret tar undersökningen endast några minuter och gör inte ont för patienten.

• Yuval Dor och Adi Vaknin, båda forskare vid Hadassah Hebrew University Medical Center i Jerusalem, samt Klemens Ruprecht, forskare vid Charité-UniversitätsmedizinBerlin. De har studerat så kallat cellfritt DNA som cirkulerar i blodbanan. Det är sedan tidigare känt att celler som dör släpper små mängder av sitt DNA i blodbanan. Att analysera cellfritt DNA används redan inom fosterdiagnostik, där ett blodprov från mamman kan skvallra om fostrets hälsa, och inom cancersjukvården. Det nu prisade forskarlaget har lyckats identifiera fritt DNA från döende neuroner och oligodendrocyter, alltså de celler som ska producera myelin och som skadas vid MS. Genom fortsatta analyser av fritt DNA i blodbanan hos MS-patienter hoppas forskarna få fram användbara markörer för att följa sjukdomsutveckling och behandlingssvar.

• Rayaz Malik och Ioannis Petropulos, båda forskare från Qatar Foundation i Doha. De har undersökt hornhinnor med konfokalmikroskop, ett avancerat mikroskop som med hjälp av laserljus konstruerar tredimensionella bilder. Med denna metod har forskarna undersökt 25 personer med MS samt friska kontrollpersoner i en pilotstudie. Enligt den verkar MS-patienter ha färre och mindre kraftiga nervceller i hornhinnan, påtagligt redan vid låg sjukdomsbörda, mätt med EDSS. Forskarna vill nu göra en ny studie med fler patienter för att undersöka hur användbar hornhinneundersökning med konfokalmikroskop är som markör för hur MS kommer utvecklas.