Därför har så många ensamkommande afghanska barn sökt asyl i Sverige

Under hela 2015 sökte 23 480 ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige. Det utgjorde mer än hälften av alla afghaner som sökte asyl under hela året. Nästan alla var pojkar i tonåren.

Dålig framtidstro

Anders Rydén anser att det finns flera grundorsaker till att så många ensamkommande barn söker asyl i Sverige nu. Han sammanfattar de grundläggande problemen så här.

– Både säkerhetsituationen och ekonomin i Afghanistan försämras långsamt. Den afghanska regeringen är svag. Därför är framtidstron dålig.

Drygt hälften av de ensamkommande barnen uppger att de kommer från Afghanistan, medan resten säger att de varit bosatta i Iran. De båda gruppernas skäl för att ge sig av till Sverige kan skilja sig något åt.

Men gemensamt för båda grupperna är att de blivit medvetna om möjligheterna att få asyl i Europa samtidigt som de ser en oroande utveckling där de befinner sig menar Anders Rydén.

I Afghanistan finns många aktiva medier som rapporterar bra och detaljerat om vad som händer i omvärlden, inte minst om villkoren för asylsökande i olika länder. Enligt Anders Rydén har denna rapportering och snabba meddelanden via sociala medier sannolikt bidragit till att många unga afghaner insett att det öppnats vägar in i Europa för dem.

Hazarer – en förföljd minoritet

Anders Rydén berättar att Lifos** har fakta som tyder på att en stor del av de ensamkommande barnen tillhör minoritetsgruppen hazarer.

Hazarer är till skillnad från majoritetsbefolkningen i Afghanistan shiamuslimer. Historiskt sett har de diskriminerats i det sunnidominerade Afghanistan och de fick utstå mycket förföljelse under talibanregimen 1996-2001.

Läs mer om folkgruppen hazarer i faktarutan sist i artikeln.

** Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet.

Oroande händelser i Afghanistan

Under hösten 2015 ägde ett par större incidenter rum som oroar hazarerna i Afghanistan. Vid ett tillfälle mördades sju hazarer i södra delen av landet. Morden var typiska för IS, offren hade till exempel fått sina halsar avskurna. Detta fick många hazarer i Kabul att för ovanlighetens skull gå ut på huvudstadens gator och demonstrera.

En annan viktig händelse ägde rum den 28 september 2015. Då tog talibanstyrkor över provinshuvudstaden Kunduz och ockuperade den under cirka två veckor. Sedan drevs de ut ur staden, men drog sig tillbaka under relativt ordnade former.

– Det här var en styrkedemonstration. Under de dagar då talibanstyrkorna hade makten i staden tog de mängder av vapen. Det finns också trovärdiga uppgifter om att de i några fall letade upp och avrättade personer som fanns på upprättade dödslistor. Det var framför allt myndighetspersoner, framstående kvinnor, personer som arbetade inom medierna och dissidenter, säger Anders Rydén.

Liten risk för närmande mellan hazarernas fiender

Trots att både talibanrörelsen och Islamiska staten består av sunnimuslimer har de hittills varit fiender. Enligt Anders Rydéns bedömning har dagens konflikter i Afghanistan inte några tydliga religiösa förtecken, men det kan komma att förändras.

Samhällsutvecklingen efter talibanregimens fall 2001 har förbättrat hazarernas situation, de har bland annat fått nya möjligheter till utbildning och arbete. Även hazarflickor har i allt högre grad kunnat utbilda sig.

Många kommer från Iran

I Iran finns det sedan årtionden en stor flyktinggrupp från Afghanistan. De flesta av dem är hazarer. De får dock bara bo i några få av Irans provinser. För närvarande finns det omkring 2,5 miljoner afghaner där.

Ungefär 950 000 har en form av flyktingstatus och får hjälp av UNHCR. De har ett särskilt id-kort som ger dem rätt till grundläggande social service. Id-korten har olika giltighetstid och måste förnyas när de löper ut.

– Detta är ett orosmoment för flyktingarna. Det finns alltid risk att villkoren ska försämras när korten ska förnyas, säger Anders Rydén.

Vid sidan om de erkända flyktingarna finns det drygt en halv miljon oregistrerade afghanska medborgare som har uppehållstillstånd i Iran. De har samma rättigheter som de erkända flyktingarna, men måste också förnya sina tillstånd.

Dessutom finns det drygt en miljon arbetsmigranter utan uppehållstillstånd från Afghanistan. Många stannar en kortare tid innan de återvänder till Afghanistan. Även bland dem dominerar hazarerna.

Anders Rydén berättar att arbetsmarknaden i Iran är bättre än i Afghanistan. Men de illegala migranterna riskerar hela tiden att råka ut för razzior och bli återsända till hemlandet.

– Afghanerna i Iran upplever nu att de har dåliga framtidsutsikter. Deras tillvaro där uppfattas som mycket osäker. De har svårt att få högre utbildning och mer avancerad sjukvård. Nyanlända flyktingar har inte heller rätt att söka asyl.

Soldater värvas för att strida i Syrien

Ett relativt nytt fenomen är de iranska myndigheternas värvningskampanjer bland unga afghaner som finns i Iran.

– De vill ha soldater som kan stödja Irans allierade Assad i Syrien. Men än så länge har vi inte sett några belägg för att det handlar om tvångsrekrytering, säger Anders Rydén.

Enligt de uppgifter som Lifos har tillgång till kan det finnas 2–3 000 afghaner som strider i Syrien, men uppgifterna är mycket osäkra.

Varför just Sverige?

Den afghanska befolkningen är mycket ung, många är i åldern 15-20 år. Det har bidragit till att andelen barn och ungdomar är stor bland de afghaner som sökte asyl i Sverige förra året. Men det var inte bara vårt land som tog emot många afghanska ensamkommande barn förra året, men Sverige tog emot i särklass flest. Under januari–november tog exempelvis Österrike emot 5 778 barn (somliga över 18 år) och Tyskland 1 493. Under hela 2015 tog Norge emot 3 424 barn och Belgien 2 013.

Johanna Delac, omvärldsanalytiker på omvärldsenheten, nämner några viktiga orsaker till varför så många ensamkommande barn har valt att söka asyl just i Sverige.

– Sverige är generellt attraktivt som mottagarland för ensamkommande barn, med ett jämförelsevis gott mottagande och en stor andel som beviljas uppehållstillstånd. För många ensamkommande barn är möjligheten till utbildning en annan viktig faktor som gör att de söker sig till Sverige, detta gäller även hela den afghanska gruppen.

Sverige har länge tagit emot ensamkommande asylsökande barn, särskilt från Afghanistan.

– Det gör att det finns många afghaner som bor här och därmed ett socialt nätverk som ger trygghet för dem som kommer hit på egen hand. Det är en annan viktig orsak till att många söker asyl här, säger Johanna Delac.

Många öppna asylärenden

Eftersom så många ensamkommande afghanska barn sökte asyl 2015 kunde inte Migrationsverket avgöra deras ärenden i den takt som skulle ha behövts. Vid årsskiftet hade verket därför nästan 22 600 öppna asylärenden som gällde denna grupp.

Under 2015 beviljades 779 ensamkommande afghanska barn uppehållstillstånd. 44 procent fick stanna av skyddsskäl, medan 56 procent beviljades uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter.

Ensamkommande barn utvisas bara om det finns ett ordnat mottagande i hemlandet. Av den anledningen är det bara ett fåtal ensamkommande barn eller ungdomar som varje år har återvänt till Afghanistan. Och då har de gjort det självmant.

Under president Ashraf Ghanis möte med statsminister Stefan Löfven i december förra året inleddes förhandlingar om ett återtagandeavtal mellan Sverige och Afghanistan. Det kan leda till förändringar.

När det gäller vuxna asylsökande och barn i familj beviljades 55 procent uppehållstillstånd. Nästan alla fick stanna av skyddsskäl.

* Migrationsverkets landanalytiker arbetar på Lifos – center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet.