Blogginlägg -
Så kan vi inkludera fler unga i föreningslivet - intervju med Frida Storm Nilsdotter, RF-SISU Västmanland
De flesta är överens om att barn och ungdomars delaktighet i förenings- och idrottslivet är viktigt. Men det finns en mängd trösklar för aktiva, föräldrar och föreningar som gör att många hamnar utanför. På Mimer har vi engagemang i många föreningar, med fokus på de som verkar bland våra hyresgäster i våra bostadsområden, det vill säga i nästan hela Västerås.
För oss är det viktigt att vårt stöd och engagemang ger effekt. Vi arbetar därför fokuserat för att sänka trösklarna och få fler att vara en del av föreningslivet. Vi samarbetar med RF-SISU Västmanland som är experter på vilka hinder som finns och hur föreningslivet ser ut i vår stad. Vi har träffat Frida Storm Nilsdotter, idrottskonsulent på RF-SISU Västmanland, för en intervju. Hon ger en djupare bild och kanske ger hon dig som läser nya tankar på hur du som individ, din arbetsgivare eller din förening kan tänka för att bidra till ett rikare idrottsliv för fler.
Vad är de största anledningarna till att vi har idrottssvaga områden i vår stad?
De geografiska skillnaderna i barn och ungas idrottsdeltagande beror på en kombination av faktorer. Exempelvis spelar socioekonomiska förutsättningar en stor roll, där vi ser ett högre idrottsdeltagande i bostadsområden med goda socioekonomiska förutsättningar och ett lägre deltagande i områden med socioekonomiska utmaningar. Ekonomi är en annan viktig faktor, där både individens och föreningens ekonomiska situation är av betydelse. Nyligen publicerade studier, genomförda på uppdrag av Riksidrottsförbundet, visar att kostnaden för barns idrottande har ökat med 68 procent sedan 2009.
Ytterligare faktorer som påverkar deltagandet inkluderar individers tidigare föreningsvana och erfarenhet av idrott, närhet till idrottsmöjligheter – det vill säga möjligheten att idrotta nära bostaden, individens grundmotoriska färdigheter samt de normer och strukturer inom idrotten som kan vara begränsande.
Vad tycker du att vi behöver göra åt det tillsammans som stad?
Vi behöver stärka idrottens närvaro där den är låg, det behöver finnas tillgång till stabil idrottsverksamhet över tid i de områden där det saknas idag. För att barn och unga ska kunna idrotta i sitt närområde behöver det också finnas idrottsytor och plats för idrott, vilket saknas i många områden. Vi behöver jobba tillsammans för att sänka trösklarna in i idrotten utifrån våra olika roller och uppdrag och skapa förutsättningar för att fler barn och unga ska kunna delta, där är samverkan en viktig del. Relationer och förtroende är viktigt för att nå ut och genom samverkan kan vi nå ut till fler. Vi behöver jobba långsiktigt över tid med fokus på hållbarhet. Vi kan göra mer tillsammans än vad var och en kan göra för sig.
Vilka konsekvenser får vi om vi inte lyckas att få fler barn i rörelse och in i föreningssammanhang?
Alla barn och unga har rätt till en meningsfull fritid och här är möjlighet till att idrotta i förening viktigt. Många barn och unga rör sig alldeles för lite idag, och både den fysiska och psykiska hälsan är sämre. Det finns också risk för sociala konsekvenser, som minskad gemenskap och delaktighet och färre möjligheter till inkludering. Idrotten bidrar till en meningsfull fritid, och vi vet att idrott i förening leder till bättre hälsa, gemenskap, delaktighet och inkludering.
Vad behöver föreningar tänka på?
Det behövs stabila och välfungerande idrottsföreningar som vågar tänka nytt och vara kreativa i sin verksamhet för att nå fler. Vi har fantastiska idrottsföreningar med grymma ledare som gör skillnad varje dag. Vi behöver fortsätta jobba med att stötta våra föreningar och stärka ledarskapet. Vi behöver jobba med kunskapshöjning och medvetandegörande för att tillsammans kunna utmana de normer och strukturer som idag begränsar. När man som idrottsförening säger att alla är välkomna, så behöver det också efterlevas i handling, föreningar behöver ställa sig frågan ”vad konkret gör vi för att så många som möjligt ska känna sig välkomna och inkluderade hos oss, och vad kan vi mer göra?”
Vad behöver föräldrar tänka på?
Som förälder är det viktigt att stötta sitt barn i deras idrottande genom att uppmuntra till glädje och berömma ansträngning snarare än att fokusera på prestation och resultat. Det handlar också om att skapa så bra förutsättningar för barnet som möjligt genom att ha koll på hur föreningen fungerar, vad man som förälder kan hjälpa till med osv. Som förälder är det viktigt att engagera sig i den mån man kan, det kan vara att hjälpa till med något i föreningen/laget/träningsgruppen, att vara ledare eller engagera sig i styrelsen. Vi behöver också ta hänsyn till att alla föräldrar har olika förutsättningar för att faktiskt kunna engagera sig.
Hur kan näringsliv, civilsamhälle och andra bidra/göra åt/hjälpa till?
Idrottsrörelsen gör skillnad men samverkan med flera aktörer är avgörande för att skapa förändring. Om vi är flera aktörer som samverkar kring specifika uppdrag och insatser utifrån våra olika roller, uppdrag och unika kompetenser så kommer vi både att nå fler och vi kan använda våra resurser mer effektivt. Det blir också mer långsiktigt och hållbart.
Civilsamhället och företag kan också uppmuntra sina anställda att engagera sig ideellt i idrottsföreningar. Näringslivet och civilsamhället kan också bidra med utbildning och kunskapshöjning för ledare och tränare inom idrottsrörelsen. Detta kan inkludera allt från ledarskapsutbildningar till kurser i hållbarhet och inkludering.
Hur tycker du har tankarna om sponsring förändrats de senaste tio åren?
Sponsring är en viktig inkomstkälla för många idrottsföreningar och här ser vi att många företag idag värdesätter och ställer ökade krav på att föreningen de sponsrar har ett aktivt värdegrundsarbete. Det blir allt viktigare att föreningen företaget förknippas med står för goda värden, än det är att ha en skylt med företagsnamnet på idrottsplatsen.
Utöver att föreningen jobbar med att öka sina intäkter, så behöver de också se över hur de kan sänka sina faktiska kostnader. Att som förening ha god ekonomi är viktigt för att kunna hålla nere till exempel medlems- och träningsavgifter. Idag ser vi till exempel att cuper och resor står för en stor kostnad. Ju lägre kostnaderna för den enskilda individen är, desto fler har möjlighet att delta.
Vad behöver föreningar hjälp med idag kontra för tio år sen?
Många föreningar har behov av fler personer som engagerar sig ideellt. Det gäller allt från arbete i styrelsen och uppdrag som ledare för att kunna ta emot fler aktiva till annat arbete som det behövs hjälp med i föreningens vardag.
Förväntningarna på föreningar har också förändrats. Det finns ett större fokus på att ha välutbildade ledare och en stark, förankrad värdegrund som efterlevs i praktiken. Föreningar behöver arbeta aktivt med jämställdhet och inkludering för att skapa en trygg och välkomnande miljö för alla, oavsett nivå och en trygg idrottsrörelse för alla.
Tack till dig Frida som ville svara på våra frågor!
Vi stöttar barn- och ungdomsidrotten i Västerås. Mimer är partner till Västerås idrottsgala 2025.